TIPS TILL DIG SOM LETAR VALP (OAVSETT RAS ) Från Collieoneline.se Tänk om alla som ska skaffa valp läste detta!! Ps Text av vår moderator Bodil Carlsson.

index.JPG

Tips till dig som letar valp

Du befinner dig i Sverige. Det är litet speciellt på mer än ett sätt. I de flesta andra länder är en minoritet av alla hundar renrasiga och registrerade hos landets kennelklubb. I Sverige är minst 70% det. I England, som brukar ses som alla kennelklubbars moder, har den nationella kennelklubben 1 478 medlemmar. I Sverige, med en mycket mindre befolkning, har Svenska Kennelklubben, SKK, nästan 300 000 medlemmar. I England har kennelklubben från första början varit en organisation av och för framgångsrika utställare och uppfödare. I Sverige blev det en folkrörelse. Vad gör det för skillnad?

Det gör stor skillnad i hur man ser på avel och uppfödning. Sverige är ovanligt bland annat på det viset att vi har offentliga hundregister. I SKK:s Hunddata och Avelsdata kan vem som helst gå in och titta på hundars hälsoresultat, stamtavla, mentalitetsbeskrivningar och tävlingstitlar. I England och lika mycket i USA är det för det första frivilligt för uppfödare att överhuvudtaget röntga leder eller göra andra undersökningar av sina avelsdjurs hälsa – och det är precis lika frivilligt att registrera resultaten. Man måste inte höftledsröntga, om man inte vill. Och får man ett dåligt svar på höftledsröntgen, så behöver man inte låta det bli känt och man behöver inte ta hänsyn till det heller. Det går bra att avla på den hunden ändå. I Sverige går det inte bra. Här måste uppfödare följa reglerna som gäller för rasen och de måste acceptera att röntgensvaren är åtkomliga för allmänheten. Man kanske kan säga att det är enklare att vara uppfödare i USA och England… men det är lättare att vara valpköpare i Sverige. De öppna registren gör att du kan ta reda på vad du kan förvänta dig av valpen du köper.

Uppfödare ska i val av avelsdjur alltid ta hänsyn till hela hunden, dvs. dess mentalitet, fysiska hälsa samt exteriör (utseende).

Det du ska tänka på att hundar precis som vi människor är individer som har fått hela sin genetiska uppbyggnad från sina föräldrar. Det valet du när du väljer uppfödare, kull och valp, ska du förhoppningsvis leva med i upptill 15 år. Gör därför ett genomtänkt och klokt val.

Ett klokt val är ett sådant där du har tagit reda på det mesta som finns att ta reda på om rasen i stort och speciellt om uppfödaren till din kommande valp. Och det finns väldigt mycket information att finna för den som söker.

 

Detta kan du ta reda på om föräldradjuren för collie för den kull som du är intresserad av INNAN du kontaktar uppfödaren:
1. Deras och deras kullsyskons status gällande höfter. Fel på höfterna (Höftledsdysplasi HD) har hög arvbarhet.
Även om båda föräldrarna är fria på höfterna kanske inte deras kullsyskon är det? Sedan 2016 finns även HD-index för långhårig collie. Kullens index bör vara > 100.

2. Deras och syskonens status gällande MH (Mentalbeskrivning Hund).
Sedan 2012 har collie som första ras även ett mentalindex. Se till att kullens mentalindex för Nyfikenhet/Orädsla också är > 100. Kolla även index för skott. Tänk på att även mentalitet har hög arvbarhet.

3. Kolla hur stor andel av den tänkta uppfödarens födda valpar som är höftledsröntgade samt MH-beskrivna. Helst ska 70–90% av valparna som har fyllt 2 år blivit både röntgade och MH-beskrivna. Det räcker inte med att bara föräldradjuren är kollade för då blir mörkertalet för stort och du vet lite om vad den aktuella hunden faktiskt nedärver till sin avkomma. Titlar går inte i arv…

Mer information om veterinärdata, tävlingsdata samt utställningsresultat hittar du på https://hundar.skk.se/hunddata/ eller på https://hundar.skk.se/avelsdata/.
Läs även RAS (Rasspecifik AvelsStrategi) för kort- och långhårig collie.
På Svenska Collieklubbens (SCK) hemsida hittar du mentalindex på föräldrarna och för alla de collie som har gjort MH, http://svenskacollieklubben.se/mi-listor/

På Svenska Brukshundklubbens (SBK) hemsida redovisas statistik för hur väl varje unik uppfödare har utvärderat sin avel i form av andelen MH-BESKRIVNA avkommor samt andelen höftledsröntgade. http://www.brukshundklubben.se/hundar/avel/statistik/

EN UPPFÖDARE MED STORT ENGAGEMANG FÖR RASEN, VALPKÖPAREN OCH SINA VALPARS FRAMTIDA LIV HAR MÅNGA HUNDAR MH-BESKRIVNA OCH MÅNGA RÖNTGADE.

Sen ska du givetvis prata med uppfödaren…
Fråga varför uppfödaren valde just de här hundarna som föräldrar? Vad förväntar uppfödaren att det skall bli av valparna som vuxna?



För hundarnas skull! Ny film på SKK Play och youtube för att främja exteriör sundhet

Länk till filmen nedan Se filmen på SKK Play

Länk till filmen nedan Se filmen på SKK Play

Ny film om SRD för domare

13 dec 2018För att sprida kunskap om SKKs arbete för att främja exteriör sundhet har en ny film tagits fram som beskriver vad de Särskilda rasspecifika domaranvisningarna, SRD, är och hur de ska användas. Filmen är främst gjord för utländska exteriördomare som ska döma i Sverige

Filmen om SRD är på engelska och har titeln Pedigree dogs for the future – and the role of Breed Specific Intructions (BSI). Filmen beskriver syftet med SRD, hur rutinerna ser ut och hur den insamlade informationen tas om hand. Tanken är att filmen ska vara ett hjälpmedel för de utställningsarrangerande klubbarna att på ett enkelt sätt informera sina utländska domare om vad SRD är och vad som förväntas av en exteriördomare som dömer i Sverige.

Läs mer

 

Collieoneline.se En helt ny hemsida med många läsvärda artiklar om hundar, SKK; SBK, MH, INDEX mm. Länk till sidan se nedan.

Skärmavbild 2018-12-12 kl. 19.24.04.jpg

http://collieonline.se 

Vi skriver om rasens egenskaper och hur det är att leva med collie.
Vi välkomnar berättelser, foton och videoklipp från collieägare, skicka ditt material till redaktionen.
För detta är en hemsida som förändras över tid och där ni collieägare kan bidra till innehållet. Vi är både en traditionell hemsida men samtidigt även en blogg – Krönikan fylls på med intressanta inlägg från olika håll, med nya Veckans bild.

Vi vill visa hur olika hundar kan vara, naturligtvis mellan raser men även inom en ras.
Uppfödarna är viktiga för att du som valpköpare ska kunna hitta din nya familjemedlem. Vi berättar därför om hur uppfödare prioriterar olika inom samma ras och om vilken skillnad det kan göra för dig som valpköpare.

Vi skriver om hälsa och mentalitet och redovisar officiell statistik från Svenska Kennelklubben (SKK) och Svenska Brukshundsklubben (SBK).

Vi har en ansvarig utgivare, som svarar för att innehållet är korrekt och pålitligt.
Alla i redaktionen är medlemmar i Svenska Collieklubben, och därmed även i Svenska Brukshundklubben, och stödjer rasklubbens strävan att återvinna collies popularitet.
Collieonline.se är ett privat initiativ, skapad av collieälskare för hundintresserade.

 

När du köper en valp, så får du en familjemedlem. Den skall kunna dela ditt liv i tio till femton år. Så ta tid på dig, när du letar! Vi finns här för att ge dig tips.

erika-bild-2.jpg

Exempel från Collieoneline “Varför har man hund?”

Gissningsvis är anledningarna lika många som antalet hundägare och hundar, men efter en tids fundering har jag ett bra svar.

Hunden gör mig till en bättre människa.

Den får mig helt enkelt att må och prestera lite bättre än jag skulle gjort utan hund.

En hund ser och älskar mig förbehållslöst. Jag är, bara genom att vara mig själv, en alldeles speciell person och älskad oavsett humör, tidpunkt, prestation eller mående. Kanske till och med lite mer älskad när jag behöver det som bäst.

Jag får en bättre hälsa med hunden. Vare sig jag vill eller inte behöver vi komma ut och röra på oss, få lite puls, komma ut i naturen för återhämtning eller möta andra hundägare för lite social samvaro.

Jag känner att jag åstadkommer något när vi lär oss något tillsammans, hittar borttappade vantar, tränar in ett trick eller letar kantareller.

Sällskapet är inte heller att förakta. Jag är inte ensam utan har någon som delar mitt val av film eller bok, gillar all mat jag lagar (även om de inte får äta den) och hänger med på precis alla aktiviteter jag vill göra.

En hund skapar också en känsla av att vara efterfrågad och viktig. Det är jag som ger mat, rastar och aktiverar. Jag har också någon att slösa omsorg och empati på.

Den har koll på läget så att ingen kommer nära utan att den signalerar; den har koll på att saker ser ut och fungerar som vanligt.

Därutöver finns en rad fördelar som också är till nytta för både den enskilde hundägaren och samhällsekonomin.

  • Man utsätts för en rad partiklar som främjar immunförsvaret

  • Man får gratis peeling av grus i sängen

  • Kosten får extra fiberinnehåll av hår i maten

  • Man köper nya dammsugare som verkligen ska ta hand om allt hår och grus

  • Man testar skor och kläder mot väta, blåst och halka

  • Man har koll i närområdet genom sina regelbundna vandringar

  • Man lockat och utmanas att prova nya saker för att glädja sin bästa vän.

  • Man har någon att skylla på i alla lägen. Jag kan inte vara borta så länge för hunden, eller: Hunden rev ut kaffet så det blev en fläck….

Kort sammanfattat:

Att ha hund är en EGO-BOOST!

Erika Jonsson

Tre stycken Jakthundar dödade av Varg i år. 2009 var det 28 stycken. Har äntligen jägarna slutat släppa sina hundar i vargmarker ?

12187707_10153821466054236_2910674667936709740_n.JPG

Läs även artikeln SLU: 60 vargar försvinner spårlöst varje år

Publicerad idag 06.00 SVT Se artikel nedan

Färre hundar vargdödade – tydlig trend i år

Artikel från tidningen Svensk Jakt 2018-12-06

Ovanligt få hundar har dödats av varg hittills under 2018. Det visar Svensk Jakts statistik.
– Jag tror det främst beror på att jägarna släpper färre hundar i jaktområdena samt att vargstammen stagnerat, säger vargforskaren Olof Liberg.
– Det släpps inga småvilthundar alls på stora arealer i vargområdena, säger jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen.




Sedan 2007 har Svensk Jakt fört statistik över de fall av vargdödade hundar som kommit till redaktionens kännedom. Det handlar i samtliga fall om attacker där länsstyrelsen bekräftat att hundarna dödats av varg. Varje år finns ett mörkertal i Svensk Jakts rapportering då en del hundägare inte vill att uppgifterna om att deras hund dödats av varg ska komma ut.

 

Mörka år

Som mest har det i Svensk Jakts statistik vargdödats 28 hundar. Året för denna dystra rekordnotering var 2009.

2016 dödades ”bara” tolv hundar av varg, enligt vår statistik. Det är det minsta antalet sedan rapporteringen påbörjades under hösten 2007. Men i år kan den siffran komma att justeras neråt. För under året har bara två hundar rapporterats vargdödade till redaktionen.

Båda hundarna dödades under mars månad. Den ena, en jämthund smet från sin ägare och vargdödades i Rackstadsreviret i Värmland. Några dagar senare dödades en liten sällskapshund på en gårdsplan i Hedemora. Attacken inträffade mitt på dagen.

Men nu under hösten har, hittills, ingen hund rapporterats vara vargdödad i landet. Vad det beror på kan naturligtvis ingen med säkerhet säga, men vi lät ändå två experter komma till tals kring vad de tror kan spela in att det inträffat så få vargattacker under hösten.

 

”Jägarna har ändrat beteende”

Olof Liberg.

Olof Liberg är landets mest kände vargforskare. Han listar några förklaringar som han tror har lett till att färre hundar angripits av varg.

– Jägarna har ändrat beteende. Det släpper inte hundarna i vargområden. Färre hundsläpp leder till att färre hundar dödas av varg.

– Vargstammen har stagnerat. Den har i alla fall inte ökat de senaste fem åren, och färre vargar leder till att attackerna på hundar också blir färre, konstaterar Olof Liberg.

 

Vid tidigare intervjuer har du sagt att hundjakten på varg kan leda till att jagade vargar inte blir lika benägna att attackera hundar.

– Det finns en möjlighet att de här vargarna lär sig att när det kommer folk och hundar tillsammans, då är det farligt. Det kan aldrig vara negativt. Möjligen ingen effekt alls, eller positiv effekt. Alltså att de jagade vargarna håller sig ifrån hundar i fortsättningen, funderar Olof Liberg.

 

Kan det vara individkopplat? Alltså att en del vargar är mer benägna att döda hundar än andra vargar?

– Vargarna är väldigt individuella och har olika specifika egenskaper. Det ser vi till exempel i deras val av bytesdjur. De är också, precis som hundar, väldigt olika i sin aggressivitet. En del vargar är väldigt aggressiva mot till exempel sina artfränder medan andra är betydligt mer fridsamma individer. Men vid fel tillfälle är alla vargar farliga för en hund.

 

”Jag har alltid sagt att hundproblematiken är det största problemet i vargfrågan.”

 

Det återstår drygt en och en halv månad innan vi kan summera 2018 och göra bokslut över antalet vargattacker på hund. Men Olof Liberg gläds åt att hundattackerna så här långt varit få.

– Jag har alltid sagt att hundproblematiken är det största problemet i vargfrågan. Det är mycket svårare att lösa och betydligt mer infekterat än angreppen på får eller att vargarna dödar älgar, säger Olof Liberg.

 

Lågt jakttryck

Gunnar Glöersen. Foto: Jan Henricson

Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent i Värmland och ansvarig för rovdjursfrågor inom Jägareförbundet, är också han glad att det tycks ha inträffat färre angrepp på hundar än tidigare år.

– Det är givetvis positivt. Men när det sker på bekostnad av att färre skaffar jakthundar och fler slutar jaga är det oerhört bekymmersamt. Jag är övertygad om att det totala antalet hundtimmar i skogen har minskat dramatiskt. Möjligtvis älghundarna undantagna, säger Gunnar Glöersen.

– Jakttrycket på småvilt är numera oerhört lågt eller obefintligt över stora arealer i till exempel Värmland och Örebro län – där jag är verksam. Du hör aldrig en stövare eller en drever längre där det för ett tiotal år sedan hördes hundskall överallt. Jag möter många jägare som helt slutat jaga – och de anger vargen som skäl för detta, fortsätter han.

 

”När det sker på bekostnad av att färre skaffar jakthundar och fler slutar jaga är det oerhört bekymmersamt.”

 

Han konstaterar att varg har funnits i samma bygder i många år vid det här laget. Och att detta får mycket stora, negativa konsekvenser för de som vill jaga med hund.

– Många jagar vidare med den småvilthund de redan har, trots att det finns varg i markerna. Men när det är dags för att skaffa nästa hund avstår många. Det är för riskfyllt att jaga med hund i vargmarker och jägarna köper därför ingen ny jakthund, säger Gunnar Glöersen.

 

Men förklarar det här den kraftiga nedgång i vargattacker som vi ser just i år?

– Det är fortfarande låga tal och säsongen är inte slut ännu. Men jag hoppas såklart att vi även ser en effekt av att vargarna blivit mer rädda för människor och hundar genom att vi under några års tid haft åtminstone en liten möjlighet att jaga varg med hund, säger Gunnar Glöersen.



Observeras att personen på bilden har ingenting med artikeln att göra. Foto: Heiko Junge/Anders Wiklund/TT

SLU: 60 vargar försvinner spårlöst varje år

1544003333.jpeg

Publiceradidag 06.00

Tjuvjakten på varg har ökat med närmare femtio procent och dödar i dag fler vargar än någonting annat. Totalt reduceras stammen med 20 procent årligen till följd av jaktbrott. Det visar en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet.

I den årliga inventeringen av den svenska vargstammen beräknas antalet djur i Sverige till ungefär 305 stycken.

I samma rapport, som publicerades redan i maj, redovisas antalet döda vargar per år till 48 stycken. Majoriteten av dessa har dött av licensjakt, skyddsjakt, trafikolyckor eller andra orsaker.

– Det är dokumenterade fall. Det betyder att man i de fallen har ett kadaver, säger Olof Liberg vargforskare och docent på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Tjuvjägare dödar en femtedel

Men enligt Liberg och SLU försvinner uppemot 60 vargar per år, eller drygt 20 procent av stammen, på grund av tjuvjakt.

– Den ökar hela tiden. 2011 var siffran 12-13 procent och när vi gjorde vår undersökning var siffran 15-18 procent och nu ligger den närmare 20 procent skulle jag tro, säger Liberg.

Enligt Liberg har tjuvjakten ökat med nästan femtio procent de senaste 6-7 åren.

Andra dödsorsaker räknas bort

Undersökningen som SLU genomfört har baserats på förlorade radio- och gps-sändare samt DNA-tester av stationär varg. Man räknar bort kända dödsorsaker som trafikolyckor och lagstadgad jakt.

– De här vargarna försvinner. Vi hittar aldrig något kadaver, säger Olof Liberg.

Solveig Larsson, ordförande i Jägarnas riksförbund är kritisk:

– Jag betvivlar starkt att tjuvjakten på varg skulle vara så omfattande. De antagna siffror jag har hört ligger på 10 procent ungefär. Det är å andra sidan heller inte bra, vi vill ju att siffran ska vara noll, men det kräver också en myndighet som man respekterar.

– Jag noterar också att Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), ser att skabbangrepp ökar på varg och det är generellt få döda djur i naturen som hittas, säger Solveig Larsson.

Fotnot. Ämnet debatteras i Opinion live torsdag den 6 december, klockan 22:00 i SVT1. Medverkar gör bland andra politiker, jägare, djurägare och djurrättsaktivister.





 

 

Sweden International Horse Show Sändningstider i SVT Start idag

1542194622.jpeg

Peder Fredricson, här på All In, kommer även i år till Sweden International Horse Show. Foto: TT Nyhetsbyrån

Så ser du Sweden International Horse Show i SVT

Publicerad 23 november 2018

Under fyra dagar samlas ryttare ut världseliten, den svenska eliten, lovande ungdomar och kändisar för Sweden International Horse Show. SVT Sport sänder direkt Friends arena i Solna i över tretton timmar. Här är hela programmet.

DAG FÖR DAG

TORSDAG 29/11

20.30-21.30 SVT24 och SVT Play
Indoor Cross Country – inomhushusfälttävlan 
Kommentator: Maria Wallberg  
Expert: Lars Christensson


FREDAG  30/11

17.10–18.00 SVT1 och SVT Play
World Cup Icelandic Horses
Direktsändning från världens första världscuptävling i tölt för islandshästar.
Kommentator: Maria Wallberg
Expert: Jenny Mandal
 

LÖRDAG 1/12

11.30–13.30  SVT2 och SVT Play
Top 10 Dressage Final Grand Prix 
Tio av världens främsta dressyrekipage möts i internationella stortävlingen Top 10 Dressage. 
Kommentator: Maria Wallberg
Expert: Gunilla Byström


15.00-17.00  SVT1 och SVT Play
Matiné

Familjematiné med bland annat Carl Philips pris, agility och internationella shownummer. 
Kommentator: Maria Wallberg
Expert: Gunilla Byström och Lotta Björe
 

19.05-20.10 SVT2 och SVT Play
Internationell hoppning
Kommentator: Maria Wallberg  
Expert: Lotta Björe. 
 

SÖNDAG 2/12

10.30–12.30 SVT Play
11.00-12.30 SVT2
Top 10 Dressyr Final Grand Prix Kür  
Tio av världens främsta dressyrekipage möts i internationella stortävlingen Top 10 Dressage. I küren, det fria programmet till musik, avgörs vem som vinner årets final.
Kommentator: Maria Wallberg. 
Expert: Gunilla Byström.
 

14.55–16.15 SVT2 och SVT Play
Sweden Grand Prix hoppning
Internationell hoppning Sweden Grand Prix.
Kommentator: Maria Wallberg  
Expert: Lotta Björe.
 

17.35–18.50 SVT Play
Sweden Masters Hoppning & Stjärnornas hoppning
Internationell hoppning Sweden Masters 
Stjärnornas hoppning där fem kändisar tävlar i hoppning coachade av varsin erfaren ryttarcoach.
Kommentator: Maria Wallberg
Expert: Lotta Björe.


20.00–20.45 SVT24 och SVT Play
Världscupen i fyrspann
Världscupen körning.
Kommentator: Maria Wallberg. 
Expert: Kerstin Björndal



ANICURA SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN FACEBOOKGRUPPEN VETBASE. LIKA AKTUELLT NU SOM DÅ

Nyhet idag Detta innebär att ANICURA nu är ett familjeföretag inte längre riskkapitalister

Idag slutförde Mars Petcare förvärvet av AniCura och AniCura är därmed en del av Mars Petcares familj av djursjukvårdsföretag.  

I juni 2018 offentliggjorde Mars att företaget ingått avtal om att förvärva AniCura och i oktober godkändes affären av EU-kommissionen.

Förvärvet slutfördes idag och AniCura är nu en del av Mars Petcares familj av djursjukvårdsföretag vid sidan av amerikanska Blue Pearl, VCA Hospitals, Pet Partners och Banfield samt engelska Linnaeus.

För mer information, vänligen kontakta
Maria Tullberg, Kommunikationsansvarig, AniCura

Facebookgruppen Vetbase, ett populärt forum för att diskutera frågor runt djurägande, har ställt ett antal frågor till AniCuras VD, Peter Dahlberg. Vi är glada över det stora intresset och vill även här gärna dela med oss av samtliga frågor och svar. Peter har besvarat frågeställningar om pris och prishöjningar, försäkringens påverkan på priset, relation till försäkringsbolagen, Folksams utspel, provision, vinster, jourbemanning och remisser.    Nedan följer Peters brev.  +++  Stort tack till Per Sandelin för att du kontaktat mig och eftersöker fakta.  Vad roligt med så mycket intresse och bra frågor! Jag har försökt att besvara en rad frågeställningar från det som Per skickat mig; pris och prishöjningar, försäkringens påverkan på priset, relation till försäkringsbolagen, Folksams utspel, provision, vinster, jourbemanning och remisser. Generellt är det svårt för mig att svara på specifika frågor som rör en viss verksamhet eller situation, så jag svarar för AniCura övergripande. Det blir ganska mycket text, jag hoppas att ni har överseende med det!  Jag heter alltså Peter Dahlberg och är VD på AniCura. AniCura är ett unikt företag. Allt jag skriver här handlar bara om oss. Det finns stora skillnader mellan olika djursjukvårdsföretag (hur likt det än ser ut på ytan) så jag kan bara svara på vad som händer och gäller hos oss. Vi skriver också en hel del om vårt sätt att bedriva djursjukvård på  www.anicura.se .  Vi växer snabbt och är stolta och glada över det förtroende djurägare visar oss. Men självklart har vi massor som kan förbättras. Vi jobbar hårt på det varje dag. Hållbar förändring tar tid och kraft men är en nödvändighet. Många kunder ger oss feedback direkt till våra verksamheter och vi är väldigt tacksamma för detta! Våra kunder hjälper oss att utvecklas och bli bättre.  A. Pris och prishöjningar. Vi tillämpar lokal prissättning på AniCura. Det betyder att varje klinik bestämmer sitt eget pris precis som de alltid har gjort (innan de anslöt sig till oss). Vi har sedan starten 2011 sagt att för att finansiera alla de satsningar vi gör kommer vi att fokusera på professionalisering av våra verksamheter, jobba smartare och realisera samordningsfördelar för att inte behöva höja priserna mer än vad som skett historiskt. Så har det också blivit. Inom AniCura har den genomsnittliga prisökningen varit 2-3% per år. Vissa tjänster har ökat mer än andra. Vissa verksamheter har ökat sina priser mer än andra. Men genomsnittet är 2-3% per år.  Så vad påverkar priset för djursjukvården?  Det pågår en fantastisk utveckling inom veterinärvården i Sverige och internationellt. Högre kvalitet, striktare hygienkrav och generellt bättre behandlingsmetoder leder t ex till mindre smärtfulla ingrepp och snabbare konvalescens och rehabilitering. Vi kan göra mer och djurägare efterfrågar allt fler svar och bättre och mer avancerad vård. Men bättre diagnostik och nya behandlingsmetoder kräver ibland fler prover, utbildning, specialisering och ny utrustning vilket leder till högre priser än enklare och äldre metoder.  Det är stora skillnader på hur djursjukvårdstjänster utförs vid olika verksamheter. Skillnaderna kan bestå av hur omfattande undersökningen/behandlingen är, vilken typ av smärtlindring och narkos som används, specialistkunnande, vilken typ av utrustning som används, vilken beredskap och kompetens som finns på plats om något går fel osv. Bra djursjukvård kostar helt enkelt mer.  Ökade regleringar och myndighetskrav. Ett exempel är allt högre krav på vårdhygien och restriktiv antibiotikaanvändning, vilket innebär en skyldighet att göra fler provtagningar för bakteriologisk analys och/eller följa upp patienter som tidigare mer eller mindre slentrianmässigt behandlades med antibiotika men som nu istället får understödjande behandling (t ex sårvård, schamponering, örontvätt mm). Detta ökar bland annat kostnaderna för förbrukningsmaterial och tid för städning och rengöring men är mycket viktigt ur kvalitetssynpunkt och samhällsansvar!  Verksamhetens kostnader ökar också varje år. Lokalhyror ökar, leverantörer höjer sina priser (dvs kostnaderna för förbrukningsmaterial, mediciner, el, städning, försäkring etc ökar), löner ökar (enligt kollektivavtal ska lönerna för veterinärer och djursjukskötare öka ca 2.5% under 2015). Alla dessa kostnader behöver verksamheterna kompensera för genom högre priser till kund, precis som i andra branscher.  I Sverige har vi nyligen skapat en ny yrkeskategori som heter legitimerade djursjukskötare som liknar vad vi inom humanvården känner som sjuksköterskor. Det är ett jättebra initiativ men övergången har varit besvärlig och det finns en stor brist på legitimerade djursjukskötare i Sverige idag. Det i sin tur har inneburit att lönerna har stigit och högre löner innebär ytterst ett högre pris för kunden – som i alla andra branscher.  Det är generellt sett god konkurrens inom djursjukvård idag vilket betyder att djurägaren kan välja mellan flera olika aktörer och ofta flera olika behandlingsalternativ. Det är alltså kunden som väljer var och hur djuret behandlas!  B. Försäkringens påverkan på priset. Det finns absolut inte separata prislistor beroende på om man är försäkrad eller inte. Men självklart kan det faktum att man har en försäkring påverka valet av den behandling man väljer även om vår erfarenhet är att det oftast har underordnad betydelse. Ett sätt att illustrera detta kan vara att dra ett exempel till sin spets. Tänk er att två vänner är ute och går med sina hundar. Båda hundarna blir påkörda när de springer över gatan. En av hundarna är försäkrad och den andra är inte. Båda hundägarna har valet att avliva. Och båda hundägarna har valet att be veterinären rädda hunden, även om det krävs omfattande insatser. Den oförsäkrade hundägaren har inte möjlighet att täcka kostnaderna och väljer därför att avliva. Den försäkrade hundägaren väljer att göra allt som går för att rädda hunden, då försäkringen täcker stora delar av kostnaderna. Betyder det här att det finns olika prislistor eller bara olika valmöjligheter? Ökade möjligheter med anledning av försäkring ska inte blandas ihop med att det förekommer olika prissättning. Det gör det inte.  I de flesta fall brukar vi informera om behandlingsalternativ och kostnader innan vi frågar om försäkring just för att undvika missuppfattningar om försäkringens påverkan och öka förståelsen om olika valmöjligheter. Många av våra kunder är försäkrade. Och de flesta kunder önskar dessutom direktreglering (dvs när djursjukhuset får ersättning direkt från försäkringsbolaget så att djurägaren inte behöver betala mer än sin självrisk) vilket normalt kräver lite framförhållning och handläggningstid.  C. Relation till försäkringsbolagen. En hög andel försäkrade djur i Sverige har hittills betytt att djurägare kan välja den bästa tänkbara djursjukvården om olyckan skulle vara framme. När det gäller själva samarbetet mellan oss och försäkringsbolagen så behöver vi arbeta med försäkringsbolagen för att skaderegleringsprocessen ska fungera på ett bra sätt. Beslut om villkor och ersättning fattas av försäkringsbolagen själva.  Veterinärvård är försäkringsbolagens största kostnad och därför är det naturligt att det med jämna mellanrum uppstår en diskussion om priser och utvecklingen inom djursjukvården. Lika naturligt som att det ibland uppstår en diskussion mellan försäkringsbolag och försäkringstagaren om ersättningar. Diskussionen har funnits i årtionden och är inte något som uppstått den senaste tiden. Den medicinska utvecklingen går framåt, djursjukvårdskostnaderna går uppåt och försäkringsbolagen behöver kompensera sig för detta genom högre premier.  Försäkringsbolagens interna kostnader och krav ökar också. Nya regler för försäkringsbolag avseende efterlevnad av regler och intern kontroll (compliance) har t ex inneburit att dessa kostnader har ökat markant de senaste åren. Alla försäkringsbolagens kostnader och förväntningar, oavsett om de kommer från djursjukvården eller inte, tas normalt ut i form av höjda premier. Detta gäller generellt och inte bara inom djursjukvård.  D. Folksam. Först och främst vill jag ta tillfället i akt och säga att Sverige har en professionell djurförsäkringsmarknad med flera aktörer som har bra försäkringsprodukter. Att djurägare har fått välja veterinär fritt har betytt oerhört mycket för den internationellt sett höga standard som vi har i Sverige idag på våra djursjukhus och kliniker. Bra verksamheter har fått fler kunder och har därmed utvecklats. Mindre bra verksamheter har inte hängt med vilket i många fall föranlett förändringar till det bättre eller ägarbyten. Det fria kundvalet har helt enkelt blivit en viktig drivkraft att utveckla kvalitet och kompetens. Det är något vi ska ha med oss, upprätthålla och vara jättestolta över.  Ni har bett mig kommentera på Folksams utspel, om vi fått se underlag på deras analys och vad vi tycker om att Folksam aktivt rekommenderar djurägare att välja veterinär på pris.  Jag anser att försäkringsbolaget Folksams utspel i media är mycket olyckligt. Jag tycker man kan reflektera mer över Folksams motiv och att man borde sökt djursjukvårdsbranschens kommentar innan publicering. Jag kan tycka att det är märkligt att Folksam inte har sökt dialog och inte vill dela med sig av sin analys. Analysen är baserad på diagnoskod för något som Folksam beskriver som enkla vårdärenden. Är det då så enkelt som Folksam påstår? Jag tycker ju inte det.  Låt oss ta klåda som exempel. Här likställer Folksam allt från loppor till kroniska hudbesvär i en och samma kategori. Dessutom tar de inte hänsyn till en mängd faktorer som påverkar priset, t ex om det handlar om en patient som inlett klådutredning på en klinik men som sedan remitterats till specialist för mer avancerade utredningar. En analys baserad på diagnoskod kommer att visa att mer avancerade behandlingar kostar mer. Mer avancerade behandlingar sker i stor utsträckning på stora djursjukhus. Och många stora djursjukhus ägs av AniCura. Att från det göra den koppling Folksam gör om prissättning är felaktigt och därmed är deras analys och utspel beklagligt. Ovanstående exempel kan göras för fler av Folksams ”enkla vårdärenden”.  Att gå till botten med problem för att hitta underliggande orsak för att förebygga återfall kan kosta mer för försäkringsbolaget då det är samma ärende. Alternativet är upprepade nybesök vilket betyder att djurägaren bär en större del av kostnaden.  Sammanfattningsvis tycker vi att det är olyckligt att en stor och respekterad institution som Folksam inte varit mer intresserade av att föra dialog med branschen. I tillägg har de valt att uppmana sina kunder att besöka veterinärer där Folksam har förhandlat en rabatt. Det är oklart för mig om och vilken typ av kvalitetssäkring som skett. Personligen tror jag att det här är fel väg att gå och rekommenderar djurägare att välja veterinär efter kompetens.  E. Provision. Ingen av AniCuras personal får provision.  F. Vinster. När vi kom in i djursjukvårdsbranschen 2011 var branschen lönsam. Lönsamhet har funnits i branschen sedan länge och har varit relativt stabil över tid. Om vi tittar på hur det ser ut idag så har branschen ungefär samma lönsamhet som tidigare. Djursjukvården är privatfinansierad, dvs djurägarna betalar alla kostnader själva (antingen ur egen ficka eller genom sin försäkring). Detta är en jättestor skillnad mot humanvården där de allra flesta kostnader täcks genom att vi betalar skatt. Olönsamma verksamheter går i konkurs och lönsamma djursjukhus och kliniker har möjlighet att utveckla sin verksamhet genom att anställa fler, utbilda sin personal, köpa modern utrustning etc.  Ibland blir debatten laddad när det gäller lönsamhet, eller framförallt ordet ”vinst”. Ur mitt perspektiv är det jättebra att göra vinst. Och dessutom helt nödvändigt om man vill fortsätta att utveckla sin verksamhet. De flesta djursjukhus och djurkliniker oavsett ägarform gör vinst. De flesta leverantörer till djursjukvården, läkemedelsbolagen och djurförsäkringsbolagen driver också sin verksamhet med vinst.  På AniCura återinvesteras all eventuell vinst tillbaka i verksamheten. Ingen ägare erhåller utdelning. Alla ägare är överens om visionen att bygga ett starkt, kompetent och långsiktigt hållbart företag. När det gäller våra siffror lägger vi upp alla våra årsredovisningar på vår hemsida och 2014 kommer inom kort. Här skriver vi också en hel del annat som kan vara intressant. Vi spelar med öppna kort.  http://www.anicuragroup.com/om-anicura/ekonomisk-fakta-och-utveckling/   G. Jourbemanning. Jour- och nattöppet är en service till djursjukhusets kunder. Det är dyrt och komplext att hålla öppet dygnet runt och det är normalt sett endast de större djursjukhusen som klarar av att göra detta över tid. För att ha råd att hålla öppet på natten behöver djursjukhuset täcka sina kostnader. Det kan t ex innebära ett ökat pris i form av jourtillägg för att kompensera för merkostnader som uppstår på obekväm arbetstid. För att hålla kostnaderna så låga som möjligt planerar verksamheten sin bemanning efter en normal beläggning. Vissa dagar kommer det dock färre patienter och verksamheten går då med förlust. Vissa dagar kommer fler patienter och veterinären tvingas då att prioritera vem som får vård först eller hänvisa till ett annat djursjukhus som har jour- eller nattöppet. På AniCura har vi flera jour- och nattöppna djursjukhus som alla kämpar med pusslet att erbjuda den bästa möjliga tillgängligheten och samtidigt få schema och bemanning att fungera. Det är inte lätt och det finns mycket att förbättra samtidigt som jag tycker att vi ska vara glada över att det finns djursjukhus som har öppet om ett djur blir akut sjukt!  H. Remiss. Inom AniCura är det väldigt enkelt när det gäller remisser. Vi remitterar alltid dit vi tror det är bäst för patienten och inte av någon annan anledning. Vi har varit glasklara på detta från start och det är en central del av vår kultur och våra värderingar. Det spelar ingen roll om den bäst lämpade veterinären arbetar inom AniCura eller hos en konkurrent. Att remittera dit det är bäst underlättas också av att vi i Sverige har försäkringar som ger djurägaren ett fritt val att välja djursjukhus och klinik. Vi remitterar djur till olika specialister eller för att vi ibland inte har kapacitet att ta emot. Samma anledningar utgår jag från gäller för de som remitterar till oss. I Sverige har vi en relativt utvecklad remisskultur vilket är bra för djur och djurägare som söker den bästa vården.

Facebookgruppen Vetbase, ett populärt forum för att diskutera frågor runt djurägande, har ställt ett antal frågor till AniCuras VD, Peter Dahlberg. Vi är glada över det stora intresset och vill även här gärna dela med oss av samtliga frågor och svar. Peter har besvarat frågeställningar om pris och prishöjningar, försäkringens påverkan på priset, relation till försäkringsbolagen, Folksams utspel, provision, vinster, jourbemanning och remisser.

Nedan följer Peters brev.

+++

Stort tack till Per Sandelin för att du kontaktat mig och eftersöker fakta.

Vad roligt med så mycket intresse och bra frågor! Jag har försökt att besvara en rad frågeställningar från det som Per skickat mig; pris och prishöjningar, försäkringens påverkan på priset, relation till försäkringsbolagen, Folksams utspel, provision, vinster, jourbemanning och remisser. Generellt är det svårt för mig att svara på specifika frågor som rör en viss verksamhet eller situation, så jag svarar för AniCura övergripande. Det blir ganska mycket text, jag hoppas att ni har överseende med det!

Jag heter alltså Peter Dahlberg och är VD på AniCura. AniCura är ett unikt företag. Allt jag skriver här handlar bara om oss. Det finns stora skillnader mellan olika djursjukvårdsföretag (hur likt det än ser ut på ytan) så jag kan bara svara på vad som händer och gäller hos oss. Vi skriver också en hel del om vårt sätt att bedriva djursjukvård på www.anicura.se.

Vi växer snabbt och är stolta och glada över det förtroende djurägare visar oss. Men självklart har vi massor som kan förbättras. Vi jobbar hårt på det varje dag. Hållbar förändring tar tid och kraft men är en nödvändighet. Många kunder ger oss feedback direkt till våra verksamheter och vi är väldigt tacksamma för detta! Våra kunder hjälper oss att utvecklas och bli bättre.

A. Pris och prishöjningar. Vi tillämpar lokal prissättning på AniCura. Det betyder att varje klinik bestämmer sitt eget pris precis som de alltid har gjort (innan de anslöt sig till oss). Vi har sedan starten 2011 sagt att för att finansiera alla de satsningar vi gör kommer vi att fokusera på professionalisering av våra verksamheter, jobba smartare och realisera samordningsfördelar för att inte behöva höja priserna mer än vad som skett historiskt. Så har det också blivit. Inom AniCura har den genomsnittliga prisökningen varit 2-3% per år. Vissa tjänster har ökat mer än andra. Vissa verksamheter har ökat sina priser mer än andra. Men genomsnittet är 2-3% per år.

Så vad påverkar priset för djursjukvården?

Det pågår en fantastisk utveckling inom veterinärvården i Sverige och internationellt. Högre kvalitet, striktare hygienkrav och generellt bättre behandlingsmetoder leder t ex till mindre smärtfulla ingrepp och snabbare konvalescens och rehabilitering. Vi kan göra mer och djurägare efterfrågar allt fler svar och bättre och mer avancerad vård. Men bättre diagnostik och nya behandlingsmetoder kräver ibland fler prover, utbildning, specialisering och ny utrustning vilket leder till högre priser än enklare och äldre metoder.

Det är stora skillnader på hur djursjukvårdstjänster utförs vid olika verksamheter. Skillnaderna kan bestå av hur omfattande undersökningen/behandlingen är, vilken typ av smärtlindring och narkos som används, specialistkunnande, vilken typ av utrustning som används, vilken beredskap och kompetens som finns på plats om något går fel osv. Bra djursjukvård kostar helt enkelt mer.

Ökade regleringar och myndighetskrav. Ett exempel är allt högre krav på vårdhygien och restriktiv antibiotikaanvändning, vilket innebär en skyldighet att göra fler provtagningar för bakteriologisk analys och/eller följa upp patienter som tidigare mer eller mindre slentrianmässigt behandlades med antibiotika men som nu istället får understödjande behandling (t ex sårvård, schamponering, örontvätt mm). Detta ökar bland annat kostnaderna för förbrukningsmaterial och tid för städning och rengöring men är mycket viktigt ur kvalitetssynpunkt och samhällsansvar!

Verksamhetens kostnader ökar också varje år. Lokalhyror ökar, leverantörer höjer sina priser (dvs kostnaderna för förbrukningsmaterial, mediciner, el, städning, försäkring etc ökar), löner ökar (enligt kollektivavtal ska lönerna för veterinärer och djursjukskötare öka ca 2.5% under 2015). Alla dessa kostnader behöver verksamheterna kompensera för genom högre priser till kund, precis som i andra branscher.

I Sverige har vi nyligen skapat en ny yrkeskategori som heter legitimerade djursjukskötare som liknar vad vi inom humanvården känner som sjuksköterskor. Det är ett jättebra initiativ men övergången har varit besvärlig och det finns en stor brist på legitimerade djursjukskötare i Sverige idag. Det i sin tur har inneburit att lönerna har stigit och högre löner innebär ytterst ett högre pris för kunden – som i alla andra branscher.

Det är generellt sett god konkurrens inom djursjukvård idag vilket betyder att djurägaren kan välja mellan flera olika aktörer och ofta flera olika behandlingsalternativ. Det är alltså kunden som väljer var och hur djuret behandlas!

B. Försäkringens påverkan på priset. Det finns absolut inte separata prislistor beroende på om man är försäkrad eller inte. Men självklart kan det faktum att man har en försäkring påverka valet av den behandling man väljer även om vår erfarenhet är att det oftast har underordnad betydelse. Ett sätt att illustrera detta kan vara att dra ett exempel till sin spets. Tänk er att två vänner är ute och går med sina hundar. Båda hundarna blir påkörda när de springer över gatan. En av hundarna är försäkrad och den andra är inte. Båda hundägarna har valet att avliva. Och båda hundägarna har valet att be veterinären rädda hunden, även om det krävs omfattande insatser. Den oförsäkrade hundägaren har inte möjlighet att täcka kostnaderna och väljer därför att avliva. Den försäkrade hundägaren väljer att göra allt som går för att rädda hunden, då försäkringen täcker stora delar av kostnaderna. Betyder det här att det finns olika prislistor eller bara olika valmöjligheter? Ökade möjligheter med anledning av försäkring ska inte blandas ihop med att det förekommer olika prissättning. Det gör det inte.

I de flesta fall brukar vi informera om behandlingsalternativ och kostnader innan vi frågar om försäkring just för att undvika missuppfattningar om försäkringens påverkan och öka förståelsen om olika valmöjligheter. Många av våra kunder är försäkrade. Och de flesta kunder önskar dessutom direktreglering (dvs när djursjukhuset får ersättning direkt från försäkringsbolaget så att djurägaren inte behöver betala mer än sin självrisk) vilket normalt kräver lite framförhållning och handläggningstid.

C. Relation till försäkringsbolagen. En hög andel försäkrade djur i Sverige har hittills betytt att djurägare kan välja den bästa tänkbara djursjukvården om olyckan skulle vara framme. När det gäller själva samarbetet mellan oss och försäkringsbolagen så behöver vi arbeta med försäkringsbolagen för att skaderegleringsprocessen ska fungera på ett bra sätt. Beslut om villkor och ersättning fattas av försäkringsbolagen själva.

Veterinärvård är försäkringsbolagens största kostnad och därför är det naturligt att det med jämna mellanrum uppstår en diskussion om priser och utvecklingen inom djursjukvården. Lika naturligt som att det ibland uppstår en diskussion mellan försäkringsbolag och försäkringstagaren om ersättningar. Diskussionen har funnits i årtionden och är inte något som uppstått den senaste tiden. Den medicinska utvecklingen går framåt, djursjukvårdskostnaderna går uppåt och försäkringsbolagen behöver kompensera sig för detta genom högre premier.

Försäkringsbolagens interna kostnader och krav ökar också. Nya regler för försäkringsbolag avseende efterlevnad av regler och intern kontroll (compliance) har t ex inneburit att dessa kostnader har ökat markant de senaste åren. Alla försäkringsbolagens kostnader och förväntningar, oavsett om de kommer från djursjukvården eller inte, tas normalt ut i form av höjda premier. Detta gäller generellt och inte bara inom djursjukvård.

D. Folksam. Först och främst vill jag ta tillfället i akt och säga att Sverige har en professionell djurförsäkringsmarknad med flera aktörer som har bra försäkringsprodukter. Att djurägare har fått välja veterinär fritt har betytt oerhört mycket för den internationellt sett höga standard som vi har i Sverige idag på våra djursjukhus och kliniker. Bra verksamheter har fått fler kunder och har därmed utvecklats. Mindre bra verksamheter har inte hängt med vilket i många fall föranlett förändringar till det bättre eller ägarbyten. Det fria kundvalet har helt enkelt blivit en viktig drivkraft att utveckla kvalitet och kompetens. Det är något vi ska ha med oss, upprätthålla och vara jättestolta över.

Ni har bett mig kommentera på Folksams utspel, om vi fått se underlag på deras analys och vad vi tycker om att Folksam aktivt rekommenderar djurägare att välja veterinär på pris.

Jag anser att försäkringsbolaget Folksams utspel i media är mycket olyckligt. Jag tycker man kan reflektera mer över Folksams motiv och att man borde sökt djursjukvårdsbranschens kommentar innan publicering. Jag kan tycka att det är märkligt att Folksam inte har sökt dialog och inte vill dela med sig av sin analys. Analysen är baserad på diagnoskod för något som Folksam beskriver som enkla vårdärenden. Är det då så enkelt som Folksam påstår? Jag tycker ju inte det.

Låt oss ta klåda som exempel. Här likställer Folksam allt från loppor till kroniska hudbesvär i en och samma kategori. Dessutom tar de inte hänsyn till en mängd faktorer som påverkar priset, t ex om det handlar om en patient som inlett klådutredning på en klinik men som sedan remitterats till specialist för mer avancerade utredningar. En analys baserad på diagnoskod kommer att visa att mer avancerade behandlingar kostar mer. Mer avancerade behandlingar sker i stor utsträckning på stora djursjukhus. Och många stora djursjukhus ägs av AniCura. Att från det göra den koppling Folksam gör om prissättning är felaktigt och därmed är deras analys och utspel beklagligt. Ovanstående exempel kan göras för fler av Folksams ”enkla vårdärenden”.

Att gå till botten med problem för att hitta underliggande orsak för att förebygga återfall kan kosta mer för försäkringsbolaget då det är samma ärende. Alternativet är upprepade nybesök vilket betyder att djurägaren bär en större del av kostnaden.

Sammanfattningsvis tycker vi att det är olyckligt att en stor och respekterad institution som Folksam inte varit mer intresserade av att föra dialog med branschen. I tillägg har de valt att uppmana sina kunder att besöka veterinärer där Folksam har förhandlat en rabatt. Det är oklart för mig om och vilken typ av kvalitetssäkring som skett. Personligen tror jag att det här är fel väg att gå och rekommenderar djurägare att välja veterinär efter kompetens.

E. Provision. Ingen av AniCuras personal får provision.

F. Vinster. När vi kom in i djursjukvårdsbranschen 2011 var branschen lönsam. Lönsamhet har funnits i branschen sedan länge och har varit relativt stabil över tid. Om vi tittar på hur det ser ut idag så har branschen ungefär samma lönsamhet som tidigare. Djursjukvården är privatfinansierad, dvs djurägarna betalar alla kostnader själva (antingen ur egen ficka eller genom sin försäkring). Detta är en jättestor skillnad mot humanvården där de allra flesta kostnader täcks genom att vi betalar skatt. Olönsamma verksamheter går i konkurs och lönsamma djursjukhus och kliniker har möjlighet att utveckla sin verksamhet genom att anställa fler, utbilda sin personal, köpa modern utrustning etc.

Ibland blir debatten laddad när det gäller lönsamhet, eller framförallt ordet ”vinst”. Ur mitt perspektiv är det jättebra att göra vinst. Och dessutom helt nödvändigt om man vill fortsätta att utveckla sin verksamhet. De flesta djursjukhus och djurkliniker oavsett ägarform gör vinst. De flesta leverantörer till djursjukvården, läkemedelsbolagen och djurförsäkringsbolagen driver också sin verksamhet med vinst.

På AniCura återinvesteras all eventuell vinst tillbaka i verksamheten. Ingen ägare erhåller utdelning. Alla ägare är överens om visionen att bygga ett starkt, kompetent och långsiktigt hållbart företag. När det gäller våra siffror lägger vi upp alla våra årsredovisningar på vår hemsida och 2014 kommer inom kort. Här skriver vi också en hel del annat som kan vara intressant. Vi spelar med öppna kort. http://www.anicuragroup.com/om-anicura/ekonomisk-fakta-och-utveckling/

G. Jourbemanning. Jour- och nattöppet är en service till djursjukhusets kunder. Det är dyrt och komplext att hålla öppet dygnet runt och det är normalt sett endast de större djursjukhusen som klarar av att göra detta över tid. För att ha råd att hålla öppet på natten behöver djursjukhuset täcka sina kostnader. Det kan t ex innebära ett ökat pris i form av jourtillägg för att kompensera för merkostnader som uppstår på obekväm arbetstid. För att hålla kostnaderna så låga som möjligt planerar verksamheten sin bemanning efter en normal beläggning. Vissa dagar kommer det dock färre patienter och verksamheten går då med förlust. Vissa dagar kommer fler patienter och veterinären tvingas då att prioritera vem som får vård först eller hänvisa till ett annat djursjukhus som har jour- eller nattöppet. På AniCura har vi flera jour- och nattöppna djursjukhus som alla kämpar med pusslet att erbjuda den bästa möjliga tillgängligheten och samtidigt få schema och bemanning att fungera. Det är inte lätt och det finns mycket att förbättra samtidigt som jag tycker att vi ska vara glada över att det finns djursjukhus som har öppet om ett djur blir akut sjukt!

H. Remiss. Inom AniCura är det väldigt enkelt när det gäller remisser. Vi remitterar alltid dit vi tror det är bäst för patienten och inte av någon annan anledning. Vi har varit glasklara på detta från start och det är en central del av vår kultur och våra värderingar. Det spelar ingen roll om den bäst lämpade veterinären arbetar inom AniCura eller hos en konkurrent. Att remittera dit det är bäst underlättas också av att vi i Sverige har försäkringar som ger djurägaren ett fritt val att välja djursjukhus och klinik. Vi remitterar djur till olika specialister eller för att vi ibland inte har kapacitet att ta emot. Samma anledningar utgår jag från gäller för de som remitterar till oss. I Sverige har vi en relativt utvecklad remisskultur vilket är bra för djur och djurägare som söker den bästa vården.

My Dogs olyckliga efterlysning av ansikten utåt för utställningen 2019

Kopierat Sveriges Veterinärförbunds (Samverkansgruppens) inlägg om Svenska Mässan My Dogs mycket olyckliga efterlysning av ansikten utåt. Tack ordförande i Västra kennelklubben Liz-Beth Liljeqvist för ett snabbt agerande.

Samverkansgruppen för hundvälfärd har skrivit brevet nedan till tidningen Resumé, Skandinaviens största affärstidning för reklam, media och nyheter. Brevet har sedemera även skickats till Svenska Mässan som organiserar My Dog eftersom de sökte hundar av bland annat raserna engelsk bulldogg och shar pei för marknadsföring av MyDog 2019. Texten behandlar framför allt trubbnosiga hundar men budskapet kan tillämpas även på andra raser där extrema exteriörer förekommer. I samverkansgruppen ingår Svenska Kennelklubben, Sveriges Veterinärförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), VeTA-bolaget, Jordbruksverket och representanter för Länsstyrelserna.

DEN LEENDE BULLDOGGEN – EN HUND SOM INTE KAN ANDAS 
Hundar som ler med mungiporna uppdragna under öronen. Hundar som låter snarkande och snorklande. Hundar som sitter och sover i roliga ställningar. De här är jyckar som har två saker gemensamt: De är kortnosiga och många reklammakares favoritmodeller. Men det charmiga utseendet hos bulldoggar och mopsar har en mycket mörk sida – många av hundarna har stora problem att andas på grund av sin anatomi.
De senaste åren har hundraser med korta skallar och korta nosar ökat våldsamt i popularitet i Sverige. Tydligast är ökningen bland fransk bulldogg som tjugofaldigat sitt antal på lika många år. Utvecklingen är densamma i många andra länder.
Parallellt med att antalet trubbnosiga hundar ökat, har Svenska Kennelklubbens och veterinärkårens engagemang i de här rasernas hälsoproblem blivit allt mer omfattande. Att vara hund och ha en mycket kort nos, med bulliga hudveck och stängda näsborrar, ökar risken för allvarliga hälsoproblem.
TRUBBNOSAR I MARKNADSFÖRING
Det är idag mycket vanligt att trubbnosiga hundraser figurerar i reklamsammanhang. De upplevs ofta som charmiga och personliga, de väcker intresse och drar uppmärksamhet till sig. Att dessa raser, vars utpräglade hälsoproblem är en djurskyddsfråga, figurerar i media och marknadsföring ökar deras popularitet och efterfrågan ytterligare. Det föds allt fler hundar som inte kan andas normalt. Den stora efterfrågan har också lett till att många trubbnosiga hundar smugglas in i landet vilket, förutom stort lidande för små valpar som transporteras under oacceptabla förhållanden, innebär stora risker för farliga smittor som kan drabba såväl hundar som människor, bland annat rabies.
I NOSEN PÅ EN HUND
En hund använder sitt nosparti till mycket. Bland det viktigaste är andning och värmereglering. I en normallång hundnäsa finns det gott om plats för de strukturer som styr dessa system. Den trubbiga, mycket förkortade nosen och skallen hos till exempel bulldoggar och mopsar ska rymma precis samma funktioner. Det innebär att vävnader, brosk och skelett packas ihop på en liten yta och därför fungerar dåligt – det finns helt enkelt inte utrymme. Vävnaderna i hundens hals är ofta ihoptryckta, vilket begränsar luftstrupens öppning. I värsta fall andas den trubbnosiga hunden genom en öppning stor som ett sugrör. För att maximera chanserna att få tillräckligt med syre andas hunden ofta med öppen mun och långt uppdragna mungipor. Den brett leende bulldoggen kan vara en hund som kämpar för att få luft.
Att sitta och sova är ett annat sätt att försöka hålla luftvägarna öppna. Rosslande, snarkande ljud är tecken på att hunden anstränger sig för att andas.
Hundar behöver också dra in luft genom näsborrarna för sin värmereglering. En hund kan inte svettas och är därför beroende av det ”kylsystem” som näshålan utgör för att kyla kroppen. En förutsättning för att tillräckligt med luft ska komma in är att näsborrarna är stora och öppna. Hos de trubbnosiga, kortskalliga hundraserna är näsborrarna ofta ihoptryckta, ibland närmast slutna. Det säger sig självt vilken ödesdiger inverkan det har på hundens förmåga att hålla sig sval. Öppna, rejäla näsborrar är en nödvändighet för att en hund ska kunna hantera även sommartemperaturer eller den ansträngning som lek eller raska promenader innebär, något som inte alla trubbnosiga hundar orkar med. När en hund inte kan få luft kan den inte utföra de aktiviteter som är normala för hundar. Att avla fram hundar som inte kan andas normalt är dessutom förbjudet i svensk lagstiftning.
OPERERAS FÖR ETT DRÄGLIGT LIV
Antalet kortnosiga hundar som opereras för att kunna andas bättre har stigit kraftigt i samband med rasernas ökande popularitet. De ingrepp som görs är omfattande och knappast riskfria: Stängda näsborrar öppnas kirurgiskt och överflödig vävnad som blockerar trånga luftstrupar skärs bort. Överflödiga hudveck på nosens översida reduceras. Dessvärre leder inte alla operationer till önskat resultat. En del hundar får aldrig en fungerande andning, trots veterinärhjälp.
SAMVERKAN 
Inom Svenska Kennelklubben, SKK, pågår sedan många år tillbaka ett aktivt arbete med att förbättra de trubbnosiga hundarnas hälsa. Genom utbildning, information och regelverk som bland annat slår fast att hundar med andningsproblem varken får användas till avel eller premieras på utställningar försöker man begränsa förekomsten av sjuka hundar. SKK samverkar i denna fråga med Sveriges Veterinärförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet, Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), VeTA-bolaget, Jordbruksverket och representanter för Länsstyrelserna i den så kallade Samverkansgruppen för hundvälfärd.
Även andra länder har uppmärksammat frågan. Exempelvis i det brittiska nätverket CRUFFA arbetar man aktivt för att minska förekomsten av extrema trubbnosar i reklamen.
AVSTÅ FRÅN EXTREMA TRUBBNOSAR I REKLAM!
Med kunskap om trubbnosiga hundars hälsobekymmer och ett medvetet ställningstagande, som innefattar valet av andra hundtyper som modeller, kan media-och reklambranschen bidra till att förändra utvecklingen. 
Välj, sälj in och fotografera hundar som mår bra, hundar som har förutsättningar att leva aktiva, rörliga liv. Välj hundar som kan andas normalt!

46330648_2863268867031957_6671911006307876864_n.png

Valpköpare har kontaktat ARN och kräver 54000:- av uppfödare för fel på en Engelsk bulldog: Hältor o andningsproblem


 

Piteå Tidningen idag  En valpköpare i Piteå kommun har kontaktat ARN och kräver 54 000 i ersättning från uppfödaren av den engelska bulldog som drabbades av hältor och andningsproblem i ung ålder och till slut var tvungen avlivas. Hunden på bilden har ingenting med texten att göra. (Arkivbild)

Valpköpare kräver 54 000 kronor

PITEÅ En valpköpare i Piteå kommun har kontaktat ARN där de yrkar på 53 695 kronor från uppfödaren. Detta efter att ha köpt en engelsk bulldog med flera fel som gjorde att den till slut måste avlivas.

Catrin RenlundValpköpare kräver

12:31 | 2018-10-31

Pitebon köpte en engelsk bulldogvalp under 2017 i södra Sverige. Med köpet följde inte obligatoriskt veterinärbesiktningsintyg eftersom uppfödaren ansåg att det utskrivna hälsointyget var felaktigt då "veterinären inte kunde bulldograsen bra". Ett nytt intyg skulle dock ordnas, men valpköparen fick det aldrig.

Efter ungefär ett halvår började valpen halta på frambenen och vid kontakt med uppfödaren trodde denna att det kunde handla om växtvärk.

Påföljande röntgen visade dock osteochondros i armbågslederna och medial patella luxation i knäna. Veterinären rekommenderade då operation eller avlivning.

Vid ny kontakt med kenneln för att diskutera ersättning hävdade uppfödaren att man som uppfödare inte har några skyldigheter när man sålt en valp. Dolda felförsäkringen skulle dock kollas upp, men inget hände enligt valpköparen.

Valpens framben blev bättre efter operationen, men bakbenen allt sämre. Under våren började hunden också få svårt att andas, något som fortsatte hela sommaren och in på hösten. Under en resa förvärrades tillståndet och vid ny kontakt med uppfödaren var denna beredd att ta tillbaka hunden, vilket dock inte skedde.

I september var hunden så dålig att den hade svårt att gå. Veterinären bedömde att det var bäst att avliva hunden, vilket också gjordes.

Nu har valpköparen kontaktat Allmänna reklamationsnämnden och yrkar på återbetalning med 28 695 kronor för kostnader som inte täcks av försäkringen, men även valpens köpesumma, 25 000.

 

 

 

 

 

45077921_2122857267974403_6788615494057328640_n.jpg

På det senaste mötet för Arbetsgruppen för exteriör sundhet stod dom brakycefala, kortskalliga raserna i fokus

Åke Hedhammar  Saxat “ Helena Skarp  uppdrogs  att ta fram ett uttalande om varför SKK arbetar med brakycefalproblematiken, detta ska rikta sig till hela organisationen. Budskap:  Vi gör detta för hundarna. “    Heja SKK !!!!!

Åke Hedhammar

Saxat “ Helena Skarp uppdrogs att ta fram ett uttalande om varför SKK arbetar med brakycefalproblematiken, detta ska rikta sig till hela organisationen. Budskap: Vi gör detta för hundarna. “

Heja SKK !!!!!

2018-08-28 Sida 1/6

SKK/AG-ES nr 3 2018

2018-08-28

Minnesanteckningar förda vid Svenska Kennelklubbens Arbetsgrupp för att främja exteriör sundhet, AG-ES, möte 2018-08-28

Närvarande: Kurt Nilsson, Patrik Cederlöf, Maria Lönnhammar, Karin Brostam-Berglund, Åke Hedhammar

Adjungerade från kansliet: Kjell Svensson, Helena Skarp
Anmält förhinder: Anna Törnlöv, ledamot, Linda Andersson, kansliet.

Minnesanteckningar: Lotta Olsson1. Mötet öppnas.

Ordförande Kurt Nilsson hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat.

2. Val av justerare.

Att justera dagens minnesanteckningar valdes Karin Brostam-Berglund.

3. Fastställande av dagordning.

Dagordningen fastställdes.

4. Föregående minnesanteckningar.
Gicks igenom och noterades att följande saknades: En arbetsgrupp utsågs för att arbeta med AG-ES delaktighet vid exteriördomarkonferensen för brakycefala raser 15-17 november 2019. Arbetsgruppen består av: Patrik Cederlöf, sammankallande, Maria Lönnhammar, Helena Skarp och Linda Andersson alt. Åke Hedhammar. Sekreterare: Lotta Olsson
Minnesanteckningarna lades därefter till handlingarna.

5. Resultatrapporter.

Gicks igenom och lades till handlingarna

6. Rapporter, arbetsgrupper och ledamöter

6.1 Uppdrag från SKKs centralstyrelser, CS, att ta fram underlag till att kunna stänga av hund från tävling, utställning och avel på grund av hälsoskäl.
Arbetsgruppen som på förra mötet utsetts att ta fram detta presenterade sitt förslag vilket diskuterades. En ordentlig konsekvensanalys måste göras och det är många frågeställningar att ta hänsyn till.

Kansliet uppdrogs att till nästa möte arbeta vidare med konsekvensanalys för förslaget.

SKK/AG-ES nr 3 20182018-08-28 Sida 2/6

6.2 Arbetsgruppen för exteriördomarkonferensen för brakycefala raser hösten 2019. Arbetsgruppen som vid förra mötet utsetts att arbeta med denna konferens hade sitt första möte den 23 augusti. Minnesanteckningarna från mötet gicks igenom. Förarbetet till denna konferens är mycket viktigt så att budskapet når fram om vad SKK står för och varför fokus riktas på brakycefalproblematiken. Viktigt med samsyn mellan presentationer och domarkompendier. Arbetsgruppen planerar möten med både rasklubbar och presentatörer. Nästa möte för arbetsgruppen är den 16 oktober.

6.3 Arbetsgruppen för kommunikation.
Lotta Olsson informerade om att det i nästa nummer av Hundsport special kommer en presentationav AG-ES arbete. Ett Nyhetsbrev kommer att tas fram under hösten. För att effektivare kunna nå ut med SKK ́s budskap när det gäller brakycefalproblematiken önskar AG-ES ta hjälp av en kommunikatör. Beslutades äska medel från CS för att kunna genom föra detta.

6.4 Arbetsgruppen för att se över beslut tagna av CS gällande brakycefala raser. Arbetsgruppen som utsetts att arbeta vidare med detta har haft ett första möte den 23 augusti. Minnesanteckningarna från mötet gicks igenom. Viktigt i fortsatt arbete är kommunikation inom och utom organisationen, att berörda parter hålls uppdaterade om det arbete som pågår. Arbetsgruppens nästa möte är den 16 oktober.

6.5 BSI/SRD översättningen.
Lotta Olsson meddelade att BSI/SRD nu är översatt till svenska. Planen är att det ska vara tryckt till seminarium för länsklubbarnas utställnings- och domaransvariga i slutet av oktober. Karin Brostam Berglund utsågs att korrekturläsa.

6.6 Sammanställning av CS beslut gällande arbetet med de brakycefala raserna. Sammanställningen som Helena Skarp uppdrogs att göra på förra mötet gicks igenom. Flera av besluten är genomförda, några är pågående men flera är inte påbörjade.
En arbetsgrupp är redan tillsatt att arbeta med besluten.

6.7 Rapport från kansliet
Kjell Svensson: Meddelade CS beslut att även pekingese ska ingå bland de raser som CS vill rikta extra fokus på när det gäller brakycefalproblematiken.

Helena Skarp: Berättade om arbeten som pågår:

  • -  En artikel om brakycefalproblematiken kommer att publiceras i tidningen

    Resumé som vänder sig till marknadsförare.

  • -  En artikel om SKKs arbete med avelsfrågor kommer att publiceras i någon av

    veterinärtidningarna.

  • -  Möte i Samverkansgruppen för djurvälfärd i vecka 36.

SKK/AG-ES nr 3 20182018-08-28 Sida 3/6

  • -  SKK deltar med föreläsare och monter vid en genetik konferens för veterinärer i oktober. Där kommer även samverkansgruppen att ha en monter om brakycefalproblemtiken.

  • -  Smuggelhundskampanjen har haft stor spridning via SKKs facebooksida. Frågan engagerar organisationens uppfödare och medlemmar.

    Linda Andersson meddelade genom Åke Hedhammar att arbetet med att ta fram Intyg inför avel, kommer att slutföras i slutet av november.

    7. Ärenden
    7.1 Inkomna SRD sammanställningar från rasklubbarna.
    Sammanställningar från 17 rasklubbar har inkommit. Beslutades att dessa delas upp mellan arbetsgruppens ledamöter för genom gång till nästa möte. AG-ES tackar raskubbarna för de insända sammanställningarna.
    Beslutades även att Lotta Olsson gör ett utskick till våra svenska exteriördomare om att SRD-rapporterna är viktiga för att fästa uppmärksamhet på problemen och även förtydliga vad de används till.

    7.2 Kommunikation och samsyn.
    I AG-ES delegeringsordning står det att arbetsgruppen ska ha ansvar för att information och samsyn når ut i organisationen.
    Den så viktiga kommunikationen diskuterades åter. Det finns problem med att information om tagna beslut och annan viktig information som skickas ut ”stannar påvägen” och inte når berörda parter.
    Helena Skarp uppdrogs att ta fram ett uttalande om varför SKK arbetar med brakycefalproblematiken, detta ska rikta sig till hela organisationen. Budskap: Vi gör detta för hundarna.

8. Protokoll och cirkulär.

8.1 FCI 37 2018 Protokoll från FCI General meeting AG-ES noterade informationen

8.2 FCI Protokoll från FCI Show Judges Commission 24 /2 och 25 /2 AG-ES noterade informationen.

8.3 Protokoll från SKKs Domarkommitté, DK, 3 2018 AG-ES noterade informationen.

8.4 Protokoll från SKKs Avelskommitté, AK, 3 2019 AG-ES noterade informationen.

SKK/AG-ES nr 3 20182018-08-28 Sida 4/6

8.5 Protokoll från SKKs Centralstyrelse, CS, 3 2018
AG-ES önskar ett förtydligande från CS gällande beslutet att även Pekingese ska vara en av de raser som extra uppmärksammas när det gäller brakycefalproblematiken, vad rasen ska inkluderas i.

8.6 Protokoll från Nationella Dopingkommissionen, NatDopK, 2 2018. AG-ES noterade informationen.

9. Information och rapporter

9.1 Junior- och veteranchampionat infört i Danmark.
Diskussion fördes, när ska hundar premieras? Våra utställningar har som syfte att vara en del i avelsutvärderingen och då ska det vara den ”färdiga” hunden som premieras.Veteranchampionat kan vara motiverat, att man premierar hundar med bibehållen fräschör även upp i åldrarna.

9.2 Rapport från Göran Bodegård.
Reseberättelse från ett domaruppdrag som Göran Bodegård hade haft att döma fransk bulldogg i England.
AG-ES tog del av rapporten och tackade för denna.

9.3 Brev till icke deltagande domare vid det särskilda domarseminariet 23 februari 2018.
AG-ES tog del av informationen.

9.4 Konferens i EU parlamentet om hundars hälsa.
Åke Hedhammar berättade om bakgrunden till denna konferens uppkomst. Det har varit stort fokus på hundars hälsa relaterat till deras exteriöra överdrifter vid olika veterinära konferenser runt om i världen. Konferensen i Europaparlamentet visar att man nu tar denna problematik på stort allvar.

10. Pågående ärenden

10.1 SRD-filmen.
Filmning kommer att ske på Gästriklands Kennelklubbs utställning i Högbo bruk, Sandviken den 1 september. Karin Brostam Berglund kommer att vara på plats för att bistå produktionsbolaget Take Off. Intervjuer med de domare som ska vara med i filmen kommer att ske under september. Filmen är planerad att vara färdig under senhösten.

10.2 Inventering mops, fransk bulldogg, engelsk bulldogg och bostonterrier. Projektplanen gicks igenom. Åke Hedhammar och Lotta Olsson föredrog hur långt arbetet kommit så här långt. En första prov inventering kommer att ske 6 september på SKKs kansli där två hundar av varje ras kommer att delta. Rasklubbar har ombetts komma in med förslag på inventeringstillfällen för hösten 2018 och 2019. Samtliga

SKK/AG-ES nr 3 20182018-08-28 Sida 5/6

inventeringar hoppas vara klara under 2019 för att en slutrapport med åtgärdsplan ska vara klar under 2020.

11. Övriga ärenden.

11.1 Fråga från Pekingeselogen.
Frågan gällde om man kan utläsa förekomsten av SRD problem i ett antal medskickade kritiker. AG-ES diskuterade detta och uppdrog till Lotta Olsson att besvara Pekingese- logen.

11.2 Uppdrag från DK.
Att tillsammans med Nina Karlsdotter från DK granska domarkompendium för shar peiutsågs Kurt Nilsson. Helena Skarp bistår med material gällande uttalanden som gjorts av SKK om shar pei.

11.3 Dokument med information till domare som ska döma SRD-raser.
Dokumentet som finns både i en svensk och en engelsk version innehåller mycket bra information. Diskuterades om det kan vara möjligt att lägga till en förkortad version till det avtal/bekräftelse som signeras av domaren vid inbjudan, i de fall då domaren ska döma en av de SRD listade raserna. Uppdrogs till Karin Brostam-Berglund att uppdatera dokumenten.

11.4 Fråga från en exteriördomare om dokumentet: Bedömning av ögon.Frågan diskuterades och uppdrogs till Karin Brostam-Berglund att besvara frågeställaren.

11.5 Brev från exteriördomare: Tankar om SRD genomgångarna.
Brevets innehåll diskuterades. AG-ES tackar för synpunkterna och håller med om att det skulle vara bra om det alltid hölls en gemensam genom gång på morgonen innan bedömningarna börjar. Dock är det idag upp till varje utställningsarrangör att bestämma hur informationen delges domare och övriga funktionärer vid den aktuella utställningen.

12. Nästa möte

Nästa möte: 11 oktober, SKKs kansli, Rotebro. Resterande möte under 2018: 20 november.

13. Mötet avslutades härmed och ordförande Kurt Nilsson tackade alla deltagande.

Protokoll

Lotta Olsson Justeras

Kurt Nilsson, ordförande

Karin Brostam Berglund

SKK/AG-ES nr 3 20182018-08-28 Sida 6/6

hund-jpg-1.jpeg

423 UNIKA SKRÄDDARSYDDA RASFÖRSÄKRINGAR TILL HUND ! 1:a APRILSKÄMT ?

Agria presenterade rasförsäkring för hund 1/4 2017 och 1/4 2018 även till katt (86 skräddarsydda)

 

Jag har läst villkor, googlat och frågat Agria om skillnaderna på dom 423 unika rasförsäkringarna. 

Den enda skillnaden jag hittar är hur mycket man får i ersättning till medicin och rehab

6000:- eller 10000:- per år. 

Dom flesta raser har 6000:-till både medicin och rehab. 

Vissa raser har 10000:- till medicin och rehab. 

Och några få raser har 10000:- till medicin och 6000:- till rehab eller tvärtom 

 

 

I övrigt exakt samma villkor för alla raser och precis som tidigare finns det reservationer för tex kjejsarsnitt  på fyra raser och

plasikoperationer (behandling operation av luftstrupe, mjuka gommen,näshåla eller näsborrar) 

Även här för fyra raser

Och för en ras undantag för ögon öron och hudsjukdomar. (Shar pei) 

 

När det gäller katt så är skillnaden ännu mindre 6000:- eller 10000:- till medicin. Rehab alltid 6000:-   

 

 

 

Detta gör att det i verkligheten finns fyra  (4 ) unika hundrasförsäkringar  Inte 423 stycken som Agria påstår i reklamen. 

 

Och det finns bara två ( 2 ) unika kattrasförsäkringar Inte 86 stycken

 

 

PS  I rasförsäkringen har Agria även ökat självriskperioden 10 dagar till 135 dagar Och man har även möjligheten att köpa till mer vetrinärvårdspengar om dina pengar tar slut Se nedan 

 

(Har du valt 60 000 kronor i försäkringsbelopp för veterinärvård kan du när som helst under försäkringsåret köpa till ytterligare ett försäkringsbelopp på 60 000 kronor som gäller för sjuk- domar och olycksfall som inträffar därefter och som omfattas av försäkringen. Det extra försäkringsbeloppet kan först användas när ursprungsbeloppet på 60 000 kronor har tagit slut. Det extra försäkringsbeloppet upphör automatiskt vid försäkringsårets slut.

 

 

Saxat ur Agrias reklam

 

Alla vet att hundar ser väldigt olika ut på utsidan, men vi vet att de även skiljer sig åt på insidan. Därför får alla Sveriges 423 hundraser nu en egen skräddarsydd hundrasförsäkring – en labradorförsäkring, en chihuahuaförsäkring och många fler. Förutom att alla vanliga och ovanliga raser får varsin försäkring, lanseras också en blandrashundförsäkring.

-   Vi vet att labradorer ofta drabbas av problem i lederna, det visar vår samlade skadestatistik. Med vår nya labradorförsäkring kan alla labbar få en skräddarsydd trygghet som ger det bästa skyddet för rasens behov av veterinärvård, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef sällskapsdjur på Agria Djurförsäkring.

 

 

 

 

Har du en birma? Då är risken större att den måste uppsöka veterinär på grund av problem i njurarna och urinvägar jämfört med andra kattraser. Huskatterna däremot, drabbas oftare av sårskador i huden. Världens mest omfattande statistik för skador på katter är grunden till att Agria Djurförsäkring nu lanserar 86 skräddarsydda kattrasförsäkringar. 

 

Alla kattraser drabbas av olika typer av skador och sjukdomar som påverkar deras behov av veterinärvård och medicin. Agria Cat Breed Profile, ett världsunikt material som kartlägger katternas sjukdomar och skador med hjälp av diagnoser på 500 000 katter, ligger till grund för de 86 skräddarsydda kattrasförsäkringarna - ragdollförsäkring, huskattförsäkring, somaliförsäkring och så vidare.

– Vi vet att perser oftare drabbas av ögonproblem, det visar vår samlade skadestatistik. Med vår nya perserförsäkring kan vi erbjuda en skräddarsydd trygghet som ger det bästa skyddet för rasens behov av veterinärvård och medicin, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef sällskapsdjur på Agria Djurförsäkring.

 

OBS Eftersom Vetbase på Facebook är en sluten grupp så är det inte tillåtet att dela från gruppen.

Däremot får man dela vad man vill  från Vetbase.se 

Önskar alla en trevlig helg 

Mvh

Per Sandelin 

 

 

 

 

 

 

Du kan minska risken att bli hundbiten

Den aktuella och oerhört tragiska händelse där en pojke dog av skador orsakade av en hund, väcker självklart känslor och reaktioner. Även Svenska Kennelklubben, SKK, är bestört och beklagar djupt att en hund är orsaken till att det blev en så olycklig och sorglig utgång. Hjälp oss att sprida våra råd så vi kan undvika att det händer igen!

Som SKK skriver   Dela gärna texten !

https://www.skk.se/sv/nyheter/2018/7/du-kan-minska-risken-att-bli-hundbiten/ 

Visst vill man bara krama mig! Men fråga alltid innan. (OBS! Hunden är inte omnämd i artikeln utan bara som illustration.) Foto: Linda Heintie

linda_4-fix.jpg

Pojke död efter hundattack Hans Rosenberg SKK kommenterar.

Uppdatering Måndag SVT Nyheter   

Efter hundattacken – socialtjänsten startar utredning

Pojken som dog efter hundattacken i Ljusnarsberg var familjehemsplacerad av Örebro kommun i det hem där hunden fanns.
– Nu ska vi ta reda på om vi har brustit någonstans, säger Susanne Bergström, socialchef på Örebro kommun.

Det var under fredagskvällen som två personer attackerades av en hund. En pojke i yngre tonåren skadades så allvarligt att han miste livet.

– Jag fick reda på att pojken var placerad av oss under lördagskvällen. För oss på socialtjänsten är det här väldigt allvarligt. Vi har ett ansvar om var vi placerar barn så därför är det viktigt att vi utreder händelsen, säger Susanne Bergström.

Lex Sarah-utreds

Örebro kommun inleder nu en Lex Sarah-utredning som ska visa om kommunen har begått något misstag eller om de borde ha agerat på något annat sätt gällande familjehemsplaceringen.

– Vi har varit i kontakt med vårdnadshavarna till pojken, samt även stöttat vår personal. Det är många parter som berörs av denna väldigt tragiska händelse, säger Susanne Bergström.

”Kommer utredningen visa”

Enligt den information Susanne Bergström fått ska det inte finnas några fler barn placerade i hemmet där hunden och pojken fanns.

Har ni fått några indikationer på tidigare problem i det här familjehemmet?

– Jag har inte fått någon sådan information. Men det kommer vår utredning att visa, säger Susanne Bergström.

Kloka ord i RAS för Schäfer !!!

Jag utgår ifrån att alla klubbens uppfödare ställer sig bakom en prioriteringsordning där hundens hälsa står överst på listan. En framavlad individ med utmärkt mentalitet och exteriör men med ett allvarligt hälsoproblem, är ju likväl ett misslyckat avelsresultat som i första hand drabbar den enskilda hunden och dess ägare.

https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/storage.hundpoolen.com/files/256da00d-ac48-4a7d-9439-ac2069419c82/bfda8aaf-d909-4b10-bc5e-623de4114a7e.pdf 

Skärmavbild 2018-07-23 kl. 22.02.31.jpg

Konkurrensverkets rapport om djursjukvården o djurförsäkringar

Skärmavbild 2018-07-10 kl. 15.10.01.jpg
Konkurrensverkets slutsatser och förslag  (Länk till hela rapporten ovan )  7 Slutsatser  Djursjukvårdsbranschen har ökat sin omsättning med 38 procent på bara de tre senaste åren. Av våra undersökningar framkommer en samstämmig bild att kostnaderna skenar inom djursjukvården. Aktörerna på marknaden är dock inte ense om vad som orsakat kostnadsökningarna. Det förefaller som att det råder en obalans i dag mellan djursjukvården och försäkringsbolagen och en brist- fällig dialog mellan dem. Försäkringsbolagen tycks absorbera alla ökade kostnader för djursjukvård och hanterar kostnadskontrollen genom att helt undanta stora delar av djursjukvården istället för att det grundläggande problemet med kostnadsutvecklingen angrips. En uppenbar risk är att efter hand allt mera kommer att undantas.  Det bör ligga i försäkringsbolagens intresse att i högre grad försöka påverka kostnadsutvecklingen inom djursjukvården. Försäkrings- bolag har även själva uttryckt oro för de kraftiga kostnads- ökningarna inom djursjukvården. De som i slutändan blir förlorare är djurägarna som drabbas av allt högre veterinärkostnader och högre försäkringspremier. Konkurrensverkets slutsatser och förslag i denna rapport syftar till att förbättra konkurrensen på båda mark- naderna och leder till nytta för konsumenterna.  En stor del av kostnadsökningen är konsumentstyrd  Betalningsviljan för djursjukvård hos konsumenter har ökat och antalet husdjur har ökat med 20 procent på bara några få år. Det gör att även efterfrågan på djursjukvård ökar, då djurägarna allt oftare besöker veterinär. Kostnaden för besöket påverkas bland annat av vilken tid på dygnet besöket görs och vilken typ av vårdinrättning som besöks. Generellt är det dyrare att uppsöka ett djursjukhus som är öppet dygnet runt än en mindre klinik som bara är öppen dagtid och som bara utför primärvård. Eftersom prissättningen är helt fri  inom djursjukvården så är det också naturligt att priserna kan variera mellan olika kliniker och djursjukhus. Konsumenterna bör därför bli bättre på att jämföra priser mellan olika veterinärer och även söka vård på rätt nivå. I vårt arbete med denna rapport har det även framkommit att många nyblivna djurägare ofta är ängsliga och vågar inte vänta med att uppsöka veterinär när djuret mår dåligt. Att exempelvis besöka en veterinär på nätet kan vara ett fullt godtagbart alternativ för att få en första bedömning. Nästan alla försäkringsbolag har även samarbete med veterinär på nätet. Bolagen betalar ofta för veterinärbesöket på nätet om det funnits en befarad sjukdom eller skada på djuret.  Införandet av legitimationskrav för djursjukskötare har lett till en brist och konsekvensbedömningen inför införandet av legitimationskravet skulle ha varit noggrannare  Den nationella bristen på legitimerade djursjukskötare på djursjuk- husen är ett stort problem för branschen som leder till löneglidning och hård konkurrens om den efterfrågade kompetensen. Det utbil- das för få djursjukskötare och branschen anser att legitimations- kravet infördes alltför snabb. Antalet utbildningsplatser har där- emot inte byggts ut i en tillräckligt snabb takt. Sverige är dessutom det enda land som har infört legitimationskravet inom EU. Att Jord- bruksverket efter samråd med branschen nu vill införa ett sexårigt undantag i behandlingsförbudet, dvs. att djurvårdare med erfaren- het kan utföra motsvarande arbetsuppgifter som endast en legiti- merad djursjukskötare får utföra, indikerar att införandet av legiti- mationskravet haft starka kontraproduktiva effekter. Det kan därför anses att konsekvenserna för branschen skulle ha utretts djupare inför införandet.  87  88  Konsolideringen av djursjukvårdsbranschen sammanfaller med betydande kostnadsökningar  Två stora riskkapitalbolag har förvärvat många fristående veteri- närkliniker och djursjukhus de senaste åren. Riskkapitalbolagens marknadsandel är stor, dock inte så stor som ofta framhålls i media. Enligt vår undersökning härrör fortfarande mer än häften  (52 procent) av nettoomsättningen i djursjukvårdsbranschen från privata fristående djursjukvårdsföretag. Att riskkapitalbolagens inträde på marknaden sammanfallit tidsmässigt med betydande kostnadsökningar råder det knappast något tvivel om längre, något som ofta framförts av både djurägare och de flesta av försäkrings- bolagen. Samtidigt har tillgängligheten till djursjukvården blivit bättre, vilket också leder till ökade kostnader. Det finns även de som hävdar att riskkapitalisternas inträde medfört att djursjuk- vården blivit mer professionell i sin prissättning och att det medfört kostnadsökningar. Djursjukvården har blivit alltmer avancerad liksom på humansidan, där den medicintekniska utvecklingen gör att stora investeringar i ny teknik på sjukhusen är nödvändiga. Svåra sjukdomar som exempelvis cancer på hundar och katter kan i dag behandlas något som tidigare var ovanligt, och de här behand- lingarna är mycket dyra.  Distriktsveterinärernas verksamhet kan påverka privata aktörer  Konkurrensverket noterar de synpunkter på Distriktsveterinärernas verksamhet som framförts av såväl enskilda privata aktörer som av Svenskt Näringsliv under utredningens gång. För att starta en till- synsutredning rörande konkurrensbegränsande offentlig säljverk- samhet behöver Konkurrensverket indikationer på tydliga kon- kurrensproblem, till exempel att en eller flera privata aktörer kan visa på skador eller att de riskerar att skadas. Exempel på skador kan vara att privata företag hämmas i sin utveckling och tillväxt, när de tvingas lägga ner hela eller delar av sin verksamhet eller när nya privata företag får svårt att etablera sig eller växa.  Hittills har inga av de tips och klagomål som kommit in till Konkurrensverket rörande Distriktsveterinärerna varit tillräckligt tydliga för att ligga till grund för en tillsynsutredning. Vi vill dock uppmana alla privata aktörer som upplever problem att kontakta oss för ett samtal. Det går bra att vara anonym.  Vi vill dock betona att det finns andra vägar än lagtillämpning som vi kan välja i vår tillsyn, exempelvis att påtala problemet i en skrivelse till regeringen eller i en rapport som publiceras externt. En sådan produkt skulle dock förutsätta en analys inriktad speciellt på Distriktsveterinärernas verksamhet i valda delar av landet. Detta har inte varit fokus för denna rapport, men är något som vi kommer att överväga mot bakgrund av den information som marknads- aktörer har framfört under utredningens gång.  Det finns behov av bättre transparens för priser på djursjukvård och djurförsäkringar  Konkurrensverket anser att behovet av att kunna jämföra priser mellan olika kliniker och djursjukhus är mycket stort. Det är svårt för djurägarna att få en prisuppgift för sjukdomsbehandling eller kirurgiska ingrepp eller att jämföra priserna mellan olika kliniker. De priser som öppet redovisas hos en del djurkliniker och djursjuk- hus är mera av förebyggande karaktär och täcks inte av försäk- ringen. Prissättningen är dessutom otydlig och inte särskilt transparent gentemot vare sig djurägare eller försäkringsbolag.  Konkurrensverket menar att med den höga försäkringsgraden bland djurägare bör försäkringsbolagen försöka påverka kostnads- utvecklingen i djursjukvården i högre grad än vad som nu görs. Som framgår av att allt flera åtgärder undantas så undergräver utvecklingen möjligheterna att över huvud taget erbjuda försäk- ringar.  89  90  Det finns prisjämförelsetjänster men det är oklart i vilken omfatt- ning de används av djurägare när det gäller djurförsäkringar. Alla försäkringsbolag vill inte och finns därför inte på jämförelsetjänster.  Vår undersökning visar att bland de djurägare som har djurförsäk- ring finns en låg priskänslighet om behandlingskostnaderna täcks av försäkringen. Det finns dock flera undantag i försäkringsvill- koren som gör att för vissa sjukdomsbehandlingar utgår ingen ersättning. Som djurägare kan det därför vara svårt att på förhand värdera hur pass bra försäkringsskyddet är vid ett försäkringsfall. Konkurrensverket menar att inte bara premien för försäkringen bör kunna jämföras utan även storleken på fast/rörlig självrisk, hur lång självriskperioden är, hur högt takbeloppet är i veterinärvårdsdelen och hur undantagen i ersättningsvillkoren skiljer sig mellan bolagen.  Kontraheringsplikten på djurförsäkringar anses vara begränsad, vilket kan göra det svårare att byta försäkringsbolag  Kontraheringsplikten anses begränsad när det gäller djurförsäk- ringar. Det kan inte uteslutas att en relativt begränsad kontrahe- ringsplikt leder till att det blir svårare för djurägare att byta försäkringsbolag och att det därmed uppstår inlåsningseffekter. Inlåsningseffekter hindrar rörlighet och kan göra det svårare för nya aktörer att träda in på en marknad. När den nu gällande försäkringsavtalslagen togs fram framfördes från försäkrings- branschen att det ställer till svårigheter om kontraheringsplikt även ska gälla för djurförsäkringar. Av förarbetena till lagen framgår att regeringen hade förståelse för synpunkterna angående kontra- heringsplikten, då riskerna inom djurförsäkringens område får anses vara av en speciell art.  Försäkringsavtalslagen har varit i kraft sedan 2006 och mycket har hänt sedan dess. Vid den tidpunkten var det få bolag som erbjöd  djurförsäkringar och betydligt färre konsumenter hade husdjur och djurförsäkring än i dag. På marknaden finns nu betydligt fler bolag som erbjuder djurförsäkringar och premieintäkterna för bolagen från djurförsäkringar har mer än fördubblats under en tioårsperiod. Från att ha varit en nischprodukt som få bolag erbjöd så erbjuder numera alla större försäkringsbolag i Sverige djurförsäkringar. När nuvarande reglering tillkom likställdes i praktiken behovet av djurförsäkringar med behovet av försäkringar för dyra konsum- tionsvaror som smycken och dyra konstverk.  Konkurrensverket menar att djurförsäkringar åtminstone numera är ganska vanliga försäkringar som många konsumenter har och att därför den relativt begränsade kontraheringsplikten kan ifråga- sättas, inte minst eftersom den medför en risk för konsumenter när de byter försäkring.  Trögrörlighet kan bero på risk att inte få teckna ny försäkring och att tidigare skador inte ersätts  Konkurrensverkets konsumentundersökning indikerar att det är få som byter försäkringsbolag. Mer än 80 procent av respondenterna i undersökningen upplever att premierna för djurförsäkring har blivit högre eller mycket högre sedan försäkringen tecknades. Djur- ägarna verkar överlag trögrörliga. Bara sju procent av responden- terna hade bytt försäkringsbolag den senaste tolvmånadsperioden. Att så få djurägare byter försäkringsbolag försämrar också möjlig- heten för konsumenterna att ha en reell köparmakt. Principen om visandedag för skada eller sjukdom kan även innebära att färre vågar byta bolag, då en skada som uppstod innan försäkrings- avtalet ingicks, inte ersätts.  Försäkringsskyddet i djurförsäkringar upplevs ofta som begränsat  Försäkringsskyddet framstår ofta som bristfälligt vid skade- eller sjukdomsbehandling. De många undantagen i försäkringsvillkoren  91  92  för när ersättning för veterinärvård inte utgår och kombinationen fast/rörlig självrisk reducerar ersättningen. För färre än hälften av respondenterna i vår konsumentundersökning, som hade besökt veterinär de senaste tolv månaderna, täcktes kostnaden för besöket av försäkring när självrisken var betald. Vår konsumentundersök- ning kan ses som en möjlig indikation, men är inte en statistisk undersökning då det inte har skett ett slumpmässigt urval, utan varit frivilligt för den som vill delta.  Under arbetet med denna rapport har det framkommit att just hur den rörliga självrisken tillämpas av försäkringsbolagen i enlighet med försäkringsvillkoren inte alls är tydligt för många konsumen- ter. Att den rörliga självrisken alltid måste betalas under en själv- riskperiod är något som ofta kommer som en överraskning.  Konsumenttjänstlagen bör utvidgas och gälla även för behandling av levande djur  Konsumenttjänstlagen omfattar inte behandling av levande djur. Det går inte heller att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden.  Allmänna reklamationsnämnden prövar inte ett klagomål om det krävs veterinärmedicinsk sakkunskap. Ett sådant klagomål kan bara prövas av ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Men nämnden prövar inte några ekonomiska anspråk på skade- stånd för en felaktig behandling av legitimerad djurhälsopersonal utan utdömer endast disciplinpåföljder.  Konkurrensverket menar att konsumentskyddet på denna marknad behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och även gälla för behandling av levande djur. Förslag med denna innebörd har redan lagts fram i en departementspromemoria  (Ds 2008:55) och tillstyrktes då av bl.a. Konkurrensverket och Konsumentverket.  Konkurrensverket anser således att konsumenttjänstlagen bör utvidgas och även gälla behandling av levande djur.  Statistiken avseende djurförsäkringar och skadefrekvens kan förbättras  Djurförsäkringar är en kraftigt växande marknad men statistiken är bristfällig. Sedan 2016 redovisas inte husdjursförsäkringar separat hos Finansinspektionen och branschorganisationen Svensk försäk- ring som de gjorde tidigare, utan de ingår i posten med försäk- ringar för övrig egendom. Anledningen sägs vara ändrade redo- visningsregler. Det finns inte heller några uppgifter om antalet anmälda skador på djur, vilket det finns när det gäller exempelvis skador på bilar. Konkurrensverket anser att statistiken avseende djurförsäkringar och antalet anmälda skadetillfällen på djur bör kunna förbättras.  93  94  8 Konkurrensverkets förslag  Prisjämförelsetjänster på djurförsäkringar behöver bli bättre och alla ska vara med  Konsumenterna behöver kunna jämföra och byta djurförsäkringar för att själva djursjukvårdsmarknaden ska kunna fungera bättre. Det finns redan jämförelsetjänster för djurförsäkringar. Alla försäk- ringsbolag vill dock inte vara och är inte med. Det är heller inte bara premiens storlek som är viktig. Hur stor den rörliga- och fasta självrisken är och hur långa självriskperioderna är också viktiga faktorer. Hur de olika undantagen i ersättningarna skiljer sig mellan bolagen kan få stor påverkan vid ett försäkringsfall.  Konkurrensverket konstaterar att förbättrade jämförelsemöjligheter kan tillkomma på flera olika sätt och att det inom tandvården ansetts motiverat med statliga insatser. Eftersom djursjukvården i allt väsentligt är privat finansierad utgår Konkurrensverket från att branschen och/eller frivilliga organisationer har möjlighet till insat- ser som kan förbättra jämförelsemöjligheterna.  Om det blir lättare att jämföra försäkringar kommer konkurrensen att förbättras om det även går att byta försäkringsbolag. Den s.k. kontraheringsplikten är dock begränsad när det gäller djurförsäk- ringar vilket medför att man inte kan veta om man får en ny försäk- ring om man säger upp den gamla. Det kan inte uteslutas att en relativt begränsad kontraheringsplikt leder till att det blir svårare för djurägare att byta försäkringsbolag och inlåsningseffekter uppstår.  Möjligheterna att byta försäkringsbolag i kombination med goda jämförelsemöjligheter är av central betydelse för en bättre funge- rande konkurrens. Konkurrensverket anser att de regler som anses  innebära begränsad kontraheringsplikt för djurförsäkringar behöver ses över och övervägas i ett sammanhang med vad som gäller för personförsäkringar och för andra sakförsäkringar.  Konsumenttjänstlagen behöver utvidgas  Konsumenttjänstlagen omfattar inte behandling av levande djur. Det går heller inte att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden. Konkurrensverket menar att konsumentskyddet på denna marknad behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och gälla även för behandling av levande djur.  Vidta åtgärder för att förbättra tillgången på legitimerade djursjuk- skötare  Av utredningen framkommer slutligen att kravet på legitimerade djursjukskötare infördes utan tillräcklig konsekvensutredning och att åtgärder behöver vidtas för att inte bristen på legitimerade djursjukskötare ska hindra branschens utveckling, till nackdel även för konsumenterna. Jordbruksverket har lagt fram förslag till sådana åtgärder i form av ett tillfälligt undantag från de nya reglerna, ett undantag som gäller under vissa förutsättningar.

Konkurrensverkets slutsatser och förslag  (Länk till hela rapporten ovan )

7 Slutsatser

Djursjukvårdsbranschen har ökat sin omsättning med 38 procent på bara de tre senaste åren. Av våra undersökningar framkommer en samstämmig bild att kostnaderna skenar inom djursjukvården. Aktörerna på marknaden är dock inte ense om vad som orsakat kostnadsökningarna. Det förefaller som att det råder en obalans i dag mellan djursjukvården och försäkringsbolagen och en brist- fällig dialog mellan dem. Försäkringsbolagen tycks absorbera alla ökade kostnader för djursjukvård och hanterar kostnadskontrollen genom att helt undanta stora delar av djursjukvården istället för att det grundläggande problemet med kostnadsutvecklingen angrips. En uppenbar risk är att efter hand allt mera kommer att undantas.

Det bör ligga i försäkringsbolagens intresse att i högre grad försöka påverka kostnadsutvecklingen inom djursjukvården. Försäkrings- bolag har även själva uttryckt oro för de kraftiga kostnads- ökningarna inom djursjukvården. De som i slutändan blir förlorare är djurägarna som drabbas av allt högre veterinärkostnader och högre försäkringspremier. Konkurrensverkets slutsatser och förslag i denna rapport syftar till att förbättra konkurrensen på båda mark- naderna och leder till nytta för konsumenterna.

En stor del av kostnadsökningen är konsumentstyrd

Betalningsviljan för djursjukvård hos konsumenter har ökat och antalet husdjur har ökat med 20 procent på bara några få år. Det gör att även efterfrågan på djursjukvård ökar, då djurägarna allt oftare besöker veterinär. Kostnaden för besöket påverkas bland annat av vilken tid på dygnet besöket görs och vilken typ av vårdinrättning som besöks. Generellt är det dyrare att uppsöka ett djursjukhus som är öppet dygnet runt än en mindre klinik som bara är öppen dagtid och som bara utför primärvård. Eftersom prissättningen är helt fri

inom djursjukvården så är det också naturligt att priserna kan variera mellan olika kliniker och djursjukhus. Konsumenterna bör därför bli bättre på att jämföra priser mellan olika veterinärer och även söka vård på rätt nivå. I vårt arbete med denna rapport har det även framkommit att många nyblivna djurägare ofta är ängsliga och vågar inte vänta med att uppsöka veterinär när djuret mår dåligt. Att exempelvis besöka en veterinär på nätet kan vara ett fullt godtagbart alternativ för att få en första bedömning. Nästan alla försäkringsbolag har även samarbete med veterinär på nätet. Bolagen betalar ofta för veterinärbesöket på nätet om det funnits en befarad sjukdom eller skada på djuret.

Införandet av legitimationskrav för djursjukskötare har lett till en brist och konsekvensbedömningen inför införandet av legitimationskravet skulle ha varit noggrannare

Den nationella bristen på legitimerade djursjukskötare på djursjuk- husen är ett stort problem för branschen som leder till löneglidning och hård konkurrens om den efterfrågade kompetensen. Det utbil- das för få djursjukskötare och branschen anser att legitimations- kravet infördes alltför snabb. Antalet utbildningsplatser har där- emot inte byggts ut i en tillräckligt snabb takt. Sverige är dessutom det enda land som har infört legitimationskravet inom EU. Att Jord- bruksverket efter samråd med branschen nu vill införa ett sexårigt undantag i behandlingsförbudet, dvs. att djurvårdare med erfaren- het kan utföra motsvarande arbetsuppgifter som endast en legiti- merad djursjukskötare får utföra, indikerar att införandet av legiti- mationskravet haft starka kontraproduktiva effekter. Det kan därför anses att konsekvenserna för branschen skulle ha utretts djupare inför införandet.

87

88

Konsolideringen av djursjukvårdsbranschen sammanfaller med betydande kostnadsökningar

Två stora riskkapitalbolag har förvärvat många fristående veteri- närkliniker och djursjukhus de senaste åren. Riskkapitalbolagens marknadsandel är stor, dock inte så stor som ofta framhålls i media. Enligt vår undersökning härrör fortfarande mer än häften

(52 procent) av nettoomsättningen i djursjukvårdsbranschen från privata fristående djursjukvårdsföretag. Att riskkapitalbolagens inträde på marknaden sammanfallit tidsmässigt med betydande kostnadsökningar råder det knappast något tvivel om längre, något som ofta framförts av både djurägare och de flesta av försäkrings- bolagen. Samtidigt har tillgängligheten till djursjukvården blivit bättre, vilket också leder till ökade kostnader. Det finns även de som hävdar att riskkapitalisternas inträde medfört att djursjuk- vården blivit mer professionell i sin prissättning och att det medfört kostnadsökningar. Djursjukvården har blivit alltmer avancerad liksom på humansidan, där den medicintekniska utvecklingen gör att stora investeringar i ny teknik på sjukhusen är nödvändiga. Svåra sjukdomar som exempelvis cancer på hundar och katter kan i dag behandlas något som tidigare var ovanligt, och de här behand- lingarna är mycket dyra.

Distriktsveterinärernas verksamhet kan påverka privata aktörer

Konkurrensverket noterar de synpunkter på Distriktsveterinärernas verksamhet som framförts av såväl enskilda privata aktörer som av Svenskt Näringsliv under utredningens gång. För att starta en till- synsutredning rörande konkurrensbegränsande offentlig säljverk- samhet behöver Konkurrensverket indikationer på tydliga kon- kurrensproblem, till exempel att en eller flera privata aktörer kan visa på skador eller att de riskerar att skadas. Exempel på skador kan vara att privata företag hämmas i sin utveckling och tillväxt, när de tvingas lägga ner hela eller delar av sin verksamhet eller när nya privata företag får svårt att etablera sig eller växa.

Hittills har inga av de tips och klagomål som kommit in till Konkurrensverket rörande Distriktsveterinärerna varit tillräckligt tydliga för att ligga till grund för en tillsynsutredning. Vi vill dock uppmana alla privata aktörer som upplever problem att kontakta oss för ett samtal. Det går bra att vara anonym.

Vi vill dock betona att det finns andra vägar än lagtillämpning som vi kan välja i vår tillsyn, exempelvis att påtala problemet i en skrivelse till regeringen eller i en rapport som publiceras externt. En sådan produkt skulle dock förutsätta en analys inriktad speciellt på Distriktsveterinärernas verksamhet i valda delar av landet. Detta har inte varit fokus för denna rapport, men är något som vi kommer att överväga mot bakgrund av den information som marknads- aktörer har framfört under utredningens gång.

Det finns behov av bättre transparens för priser på djursjukvård och djurförsäkringar

Konkurrensverket anser att behovet av att kunna jämföra priser mellan olika kliniker och djursjukhus är mycket stort. Det är svårt för djurägarna att få en prisuppgift för sjukdomsbehandling eller kirurgiska ingrepp eller att jämföra priserna mellan olika kliniker. De priser som öppet redovisas hos en del djurkliniker och djursjuk- hus är mera av förebyggande karaktär och täcks inte av försäk- ringen. Prissättningen är dessutom otydlig och inte särskilt transparent gentemot vare sig djurägare eller försäkringsbolag.

Konkurrensverket menar att med den höga försäkringsgraden bland djurägare bör försäkringsbolagen försöka påverka kostnads- utvecklingen i djursjukvården i högre grad än vad som nu görs. Som framgår av att allt flera åtgärder undantas så undergräver utvecklingen möjligheterna att över huvud taget erbjuda försäk- ringar.

89

90

Det finns prisjämförelsetjänster men det är oklart i vilken omfatt- ning de används av djurägare när det gäller djurförsäkringar. Alla försäkringsbolag vill inte och finns därför inte på jämförelsetjänster.

Vår undersökning visar att bland de djurägare som har djurförsäk- ring finns en låg priskänslighet om behandlingskostnaderna täcks av försäkringen. Det finns dock flera undantag i försäkringsvill- koren som gör att för vissa sjukdomsbehandlingar utgår ingen ersättning. Som djurägare kan det därför vara svårt att på förhand värdera hur pass bra försäkringsskyddet är vid ett försäkringsfall. Konkurrensverket menar att inte bara premien för försäkringen bör kunna jämföras utan även storleken på fast/rörlig självrisk, hur lång självriskperioden är, hur högt takbeloppet är i veterinärvårdsdelen och hur undantagen i ersättningsvillkoren skiljer sig mellan bolagen.

Kontraheringsplikten på djurförsäkringar anses vara begränsad, vilket kan göra det svårare att byta försäkringsbolag

Kontraheringsplikten anses begränsad när det gäller djurförsäk- ringar. Det kan inte uteslutas att en relativt begränsad kontrahe- ringsplikt leder till att det blir svårare för djurägare att byta försäkringsbolag och att det därmed uppstår inlåsningseffekter. Inlåsningseffekter hindrar rörlighet och kan göra det svårare för nya aktörer att träda in på en marknad. När den nu gällande försäkringsavtalslagen togs fram framfördes från försäkrings- branschen att det ställer till svårigheter om kontraheringsplikt även ska gälla för djurförsäkringar. Av förarbetena till lagen framgår att regeringen hade förståelse för synpunkterna angående kontra- heringsplikten, då riskerna inom djurförsäkringens område får anses vara av en speciell art.

Försäkringsavtalslagen har varit i kraft sedan 2006 och mycket har hänt sedan dess. Vid den tidpunkten var det få bolag som erbjöd

djurförsäkringar och betydligt färre konsumenter hade husdjur och djurförsäkring än i dag. På marknaden finns nu betydligt fler bolag som erbjuder djurförsäkringar och premieintäkterna för bolagen från djurförsäkringar har mer än fördubblats under en tioårsperiod. Från att ha varit en nischprodukt som få bolag erbjöd så erbjuder numera alla större försäkringsbolag i Sverige djurförsäkringar. När nuvarande reglering tillkom likställdes i praktiken behovet av djurförsäkringar med behovet av försäkringar för dyra konsum- tionsvaror som smycken och dyra konstverk.

Konkurrensverket menar att djurförsäkringar åtminstone numera är ganska vanliga försäkringar som många konsumenter har och att därför den relativt begränsade kontraheringsplikten kan ifråga- sättas, inte minst eftersom den medför en risk för konsumenter när de byter försäkring.

Trögrörlighet kan bero på risk att inte få teckna ny försäkring och att tidigare skador inte ersätts

Konkurrensverkets konsumentundersökning indikerar att det är få som byter försäkringsbolag. Mer än 80 procent av respondenterna i undersökningen upplever att premierna för djurförsäkring har blivit högre eller mycket högre sedan försäkringen tecknades. Djur- ägarna verkar överlag trögrörliga. Bara sju procent av responden- terna hade bytt försäkringsbolag den senaste tolvmånadsperioden. Att så få djurägare byter försäkringsbolag försämrar också möjlig- heten för konsumenterna att ha en reell köparmakt. Principen om visandedag för skada eller sjukdom kan även innebära att färre vågar byta bolag, då en skada som uppstod innan försäkrings- avtalet ingicks, inte ersätts.

Försäkringsskyddet i djurförsäkringar upplevs ofta som begränsat

Försäkringsskyddet framstår ofta som bristfälligt vid skade- eller sjukdomsbehandling. De många undantagen i försäkringsvillkoren

91

92

för när ersättning för veterinärvård inte utgår och kombinationen fast/rörlig självrisk reducerar ersättningen. För färre än hälften av respondenterna i vår konsumentundersökning, som hade besökt veterinär de senaste tolv månaderna, täcktes kostnaden för besöket av försäkring när självrisken var betald. Vår konsumentundersök- ning kan ses som en möjlig indikation, men är inte en statistisk undersökning då det inte har skett ett slumpmässigt urval, utan varit frivilligt för den som vill delta.

Under arbetet med denna rapport har det framkommit att just hur den rörliga självrisken tillämpas av försäkringsbolagen i enlighet med försäkringsvillkoren inte alls är tydligt för många konsumen- ter. Att den rörliga självrisken alltid måste betalas under en själv- riskperiod är något som ofta kommer som en överraskning.

Konsumenttjänstlagen bör utvidgas och gälla även för behandling av levande djur

Konsumenttjänstlagen omfattar inte behandling av levande djur. Det går inte heller att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden.

Allmänna reklamationsnämnden prövar inte ett klagomål om det krävs veterinärmedicinsk sakkunskap. Ett sådant klagomål kan bara prövas av ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Men nämnden prövar inte några ekonomiska anspråk på skade- stånd för en felaktig behandling av legitimerad djurhälsopersonal utan utdömer endast disciplinpåföljder.

Konkurrensverket menar att konsumentskyddet på denna marknad behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och även gälla för behandling av levande djur. Förslag med denna innebörd har redan lagts fram i en departementspromemoria

(Ds 2008:55) och tillstyrktes då av bl.a. Konkurrensverket och Konsumentverket.

Konkurrensverket anser således att konsumenttjänstlagen bör utvidgas och även gälla behandling av levande djur.

Statistiken avseende djurförsäkringar och skadefrekvens kan förbättras

Djurförsäkringar är en kraftigt växande marknad men statistiken är bristfällig. Sedan 2016 redovisas inte husdjursförsäkringar separat hos Finansinspektionen och branschorganisationen Svensk försäk- ring som de gjorde tidigare, utan de ingår i posten med försäk- ringar för övrig egendom. Anledningen sägs vara ändrade redo- visningsregler. Det finns inte heller några uppgifter om antalet anmälda skador på djur, vilket det finns när det gäller exempelvis skador på bilar. Konkurrensverket anser att statistiken avseende djurförsäkringar och antalet anmälda skadetillfällen på djur bör kunna förbättras.

93

94

8 Konkurrensverkets förslag

Prisjämförelsetjänster på djurförsäkringar behöver bli bättre och alla ska vara med

Konsumenterna behöver kunna jämföra och byta djurförsäkringar för att själva djursjukvårdsmarknaden ska kunna fungera bättre. Det finns redan jämförelsetjänster för djurförsäkringar. Alla försäk- ringsbolag vill dock inte vara och är inte med. Det är heller inte bara premiens storlek som är viktig. Hur stor den rörliga- och fasta självrisken är och hur långa självriskperioderna är också viktiga faktorer. Hur de olika undantagen i ersättningarna skiljer sig mellan bolagen kan få stor påverkan vid ett försäkringsfall.

Konkurrensverket konstaterar att förbättrade jämförelsemöjligheter kan tillkomma på flera olika sätt och att det inom tandvården ansetts motiverat med statliga insatser. Eftersom djursjukvården i allt väsentligt är privat finansierad utgår Konkurrensverket från att branschen och/eller frivilliga organisationer har möjlighet till insat- ser som kan förbättra jämförelsemöjligheterna.

Om det blir lättare att jämföra försäkringar kommer konkurrensen att förbättras om det även går att byta försäkringsbolag. Den s.k. kontraheringsplikten är dock begränsad när det gäller djurförsäk- ringar vilket medför att man inte kan veta om man får en ny försäk- ring om man säger upp den gamla. Det kan inte uteslutas att en relativt begränsad kontraheringsplikt leder till att det blir svårare för djurägare att byta försäkringsbolag och inlåsningseffekter uppstår.

Möjligheterna att byta försäkringsbolag i kombination med goda jämförelsemöjligheter är av central betydelse för en bättre funge- rande konkurrens. Konkurrensverket anser att de regler som anses

innebära begränsad kontraheringsplikt för djurförsäkringar behöver ses över och övervägas i ett sammanhang med vad som gäller för personförsäkringar och för andra sakförsäkringar.

Konsumenttjänstlagen behöver utvidgas

Konsumenttjänstlagen omfattar inte behandling av levande djur. Det går heller inte att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden. Konkurrensverket menar att konsumentskyddet på denna marknad behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och gälla även för behandling av levande djur.

Vidta åtgärder för att förbättra tillgången på legitimerade djursjuk- skötare

Av utredningen framkommer slutligen att kravet på legitimerade djursjukskötare infördes utan tillräcklig konsekvensutredning och att åtgärder behöver vidtas för att inte bristen på legitimerade djursjukskötare ska hindra branschens utveckling, till nackdel även för konsumenterna. Jordbruksverket har lagt fram förslag till sådana åtgärder i form av ett tillfälligt undantag från de nya reglerna, ett undantag som gäller under vissa förutsättningar.