Konkurrensverkets rapport om djursjukvården o djurförsäkringar

Skärmavbild 2018-07-10 kl. 15.10.01.jpg
Konkurrensverkets slutsatser och förslag  (Länk till hela rapporten ovan )  7 Slutsatser  Djursjukvårdsbranschen har ökat sin omsättning med 38 procent på bara de tre senaste åren. Av våra undersökningar framkommer en samstämmig bild att kostnaderna skenar inom djursjukvården. Aktörerna på marknaden är dock inte ense om vad som orsakat kostnadsökningarna. Det förefaller som att det råder en obalans i dag mellan djursjukvården och försäkringsbolagen och en brist- fällig dialog mellan dem. Försäkringsbolagen tycks absorbera alla ökade kostnader för djursjukvård och hanterar kostnadskontrollen genom att helt undanta stora delar av djursjukvården istället för att det grundläggande problemet med kostnadsutvecklingen angrips. En uppenbar risk är att efter hand allt mera kommer att undantas.  Det bör ligga i försäkringsbolagens intresse att i högre grad försöka påverka kostnadsutvecklingen inom djursjukvården. Försäkrings- bolag har även själva uttryckt oro för de kraftiga kostnads- ökningarna inom djursjukvården. De som i slutändan blir förlorare är djurägarna som drabbas av allt högre veterinärkostnader och högre försäkringspremier. Konkurrensverkets slutsatser och förslag i denna rapport syftar till att förbättra konkurrensen på båda mark- naderna och leder till nytta för konsumenterna.  En stor del av kostnadsökningen är konsumentstyrd  Betalningsviljan för djursjukvård hos konsumenter har ökat och antalet husdjur har ökat med 20 procent på bara några få år. Det gör att även efterfrågan på djursjukvård ökar, då djurägarna allt oftare besöker veterinär. Kostnaden för besöket påverkas bland annat av vilken tid på dygnet besöket görs och vilken typ av vårdinrättning som besöks. Generellt är det dyrare att uppsöka ett djursjukhus som är öppet dygnet runt än en mindre klinik som bara är öppen dagtid och som bara utför primärvård. Eftersom prissättningen är helt fri  inom djursjukvården så är det också naturligt att priserna kan variera mellan olika kliniker och djursjukhus. Konsumenterna bör därför bli bättre på att jämföra priser mellan olika veterinärer och även söka vård på rätt nivå. I vårt arbete med denna rapport har det även framkommit att många nyblivna djurägare ofta är ängsliga och vågar inte vänta med att uppsöka veterinär när djuret mår dåligt. Att exempelvis besöka en veterinär på nätet kan vara ett fullt godtagbart alternativ för att få en första bedömning. Nästan alla försäkringsbolag har även samarbete med veterinär på nätet. Bolagen betalar ofta för veterinärbesöket på nätet om det funnits en befarad sjukdom eller skada på djuret.  Införandet av legitimationskrav för djursjukskötare har lett till en brist och konsekvensbedömningen inför införandet av legitimationskravet skulle ha varit noggrannare  Den nationella bristen på legitimerade djursjukskötare på djursjuk- husen är ett stort problem för branschen som leder till löneglidning och hård konkurrens om den efterfrågade kompetensen. Det utbil- das för få djursjukskötare och branschen anser att legitimations- kravet infördes alltför snabb. Antalet utbildningsplatser har där- emot inte byggts ut i en tillräckligt snabb takt. Sverige är dessutom det enda land som har infört legitimationskravet inom EU. Att Jord- bruksverket efter samråd med branschen nu vill införa ett sexårigt undantag i behandlingsförbudet, dvs. att djurvårdare med erfaren- het kan utföra motsvarande arbetsuppgifter som endast en legiti- merad djursjukskötare får utföra, indikerar att införandet av legiti- mationskravet haft starka kontraproduktiva effekter. Det kan därför anses att konsekvenserna för branschen skulle ha utretts djupare inför införandet.  87  88  Konsolideringen av djursjukvårdsbranschen sammanfaller med betydande kostnadsökningar  Två stora riskkapitalbolag har förvärvat många fristående veteri- närkliniker och djursjukhus de senaste åren. Riskkapitalbolagens marknadsandel är stor, dock inte så stor som ofta framhålls i media. Enligt vår undersökning härrör fortfarande mer än häften  (52 procent) av nettoomsättningen i djursjukvårdsbranschen från privata fristående djursjukvårdsföretag. Att riskkapitalbolagens inträde på marknaden sammanfallit tidsmässigt med betydande kostnadsökningar råder det knappast något tvivel om längre, något som ofta framförts av både djurägare och de flesta av försäkrings- bolagen. Samtidigt har tillgängligheten till djursjukvården blivit bättre, vilket också leder till ökade kostnader. Det finns även de som hävdar att riskkapitalisternas inträde medfört att djursjuk- vården blivit mer professionell i sin prissättning och att det medfört kostnadsökningar. Djursjukvården har blivit alltmer avancerad liksom på humansidan, där den medicintekniska utvecklingen gör att stora investeringar i ny teknik på sjukhusen är nödvändiga. Svåra sjukdomar som exempelvis cancer på hundar och katter kan i dag behandlas något som tidigare var ovanligt, och de här behand- lingarna är mycket dyra.  Distriktsveterinärernas verksamhet kan påverka privata aktörer  Konkurrensverket noterar de synpunkter på Distriktsveterinärernas verksamhet som framförts av såväl enskilda privata aktörer som av Svenskt Näringsliv under utredningens gång. För att starta en till- synsutredning rörande konkurrensbegränsande offentlig säljverk- samhet behöver Konkurrensverket indikationer på tydliga kon- kurrensproblem, till exempel att en eller flera privata aktörer kan visa på skador eller att de riskerar att skadas. Exempel på skador kan vara att privata företag hämmas i sin utveckling och tillväxt, när de tvingas lägga ner hela eller delar av sin verksamhet eller när nya privata företag får svårt att etablera sig eller växa.  Hittills har inga av de tips och klagomål som kommit in till Konkurrensverket rörande Distriktsveterinärerna varit tillräckligt tydliga för att ligga till grund för en tillsynsutredning. Vi vill dock uppmana alla privata aktörer som upplever problem att kontakta oss för ett samtal. Det går bra att vara anonym.  Vi vill dock betona att det finns andra vägar än lagtillämpning som vi kan välja i vår tillsyn, exempelvis att påtala problemet i en skrivelse till regeringen eller i en rapport som publiceras externt. En sådan produkt skulle dock förutsätta en analys inriktad speciellt på Distriktsveterinärernas verksamhet i valda delar av landet. Detta har inte varit fokus för denna rapport, men är något som vi kommer att överväga mot bakgrund av den information som marknads- aktörer har framfört under utredningens gång.  Det finns behov av bättre transparens för priser på djursjukvård och djurförsäkringar  Konkurrensverket anser att behovet av att kunna jämföra priser mellan olika kliniker och djursjukhus är mycket stort. Det är svårt för djurägarna att få en prisuppgift för sjukdomsbehandling eller kirurgiska ingrepp eller att jämföra priserna mellan olika kliniker. De priser som öppet redovisas hos en del djurkliniker och djursjuk- hus är mera av förebyggande karaktär och täcks inte av försäk- ringen. Prissättningen är dessutom otydlig och inte särskilt transparent gentemot vare sig djurägare eller försäkringsbolag.  Konkurrensverket menar att med den höga försäkringsgraden bland djurägare bör försäkringsbolagen försöka påverka kostnads- utvecklingen i djursjukvården i högre grad än vad som nu görs. Som framgår av att allt flera åtgärder undantas så undergräver utvecklingen möjligheterna att över huvud taget erbjuda försäk- ringar.  89  90  Det finns prisjämförelsetjänster men det är oklart i vilken omfatt- ning de används av djurägare när det gäller djurförsäkringar. Alla försäkringsbolag vill inte och finns därför inte på jämförelsetjänster.  Vår undersökning visar att bland de djurägare som har djurförsäk- ring finns en låg priskänslighet om behandlingskostnaderna täcks av försäkringen. Det finns dock flera undantag i försäkringsvill- koren som gör att för vissa sjukdomsbehandlingar utgår ingen ersättning. Som djurägare kan det därför vara svårt att på förhand värdera hur pass bra försäkringsskyddet är vid ett försäkringsfall. Konkurrensverket menar att inte bara premien för försäkringen bör kunna jämföras utan även storleken på fast/rörlig självrisk, hur lång självriskperioden är, hur högt takbeloppet är i veterinärvårdsdelen och hur undantagen i ersättningsvillkoren skiljer sig mellan bolagen.  Kontraheringsplikten på djurförsäkringar anses vara begränsad, vilket kan göra det svårare att byta försäkringsbolag  Kontraheringsplikten anses begränsad när det gäller djurförsäk- ringar. Det kan inte uteslutas att en relativt begränsad kontrahe- ringsplikt leder till att det blir svårare för djurägare att byta försäkringsbolag och att det därmed uppstår inlåsningseffekter. Inlåsningseffekter hindrar rörlighet och kan göra det svårare för nya aktörer att träda in på en marknad. När den nu gällande försäkringsavtalslagen togs fram framfördes från försäkrings- branschen att det ställer till svårigheter om kontraheringsplikt även ska gälla för djurförsäkringar. Av förarbetena till lagen framgår att regeringen hade förståelse för synpunkterna angående kontra- heringsplikten, då riskerna inom djurförsäkringens område får anses vara av en speciell art.  Försäkringsavtalslagen har varit i kraft sedan 2006 och mycket har hänt sedan dess. Vid den tidpunkten var det få bolag som erbjöd  djurförsäkringar och betydligt färre konsumenter hade husdjur och djurförsäkring än i dag. På marknaden finns nu betydligt fler bolag som erbjuder djurförsäkringar och premieintäkterna för bolagen från djurförsäkringar har mer än fördubblats under en tioårsperiod. Från att ha varit en nischprodukt som få bolag erbjöd så erbjuder numera alla större försäkringsbolag i Sverige djurförsäkringar. När nuvarande reglering tillkom likställdes i praktiken behovet av djurförsäkringar med behovet av försäkringar för dyra konsum- tionsvaror som smycken och dyra konstverk.  Konkurrensverket menar att djurförsäkringar åtminstone numera är ganska vanliga försäkringar som många konsumenter har och att därför den relativt begränsade kontraheringsplikten kan ifråga- sättas, inte minst eftersom den medför en risk för konsumenter när de byter försäkring.  Trögrörlighet kan bero på risk att inte få teckna ny försäkring och att tidigare skador inte ersätts  Konkurrensverkets konsumentundersökning indikerar att det är få som byter försäkringsbolag. Mer än 80 procent av respondenterna i undersökningen upplever att premierna för djurförsäkring har blivit högre eller mycket högre sedan försäkringen tecknades. Djur- ägarna verkar överlag trögrörliga. Bara sju procent av responden- terna hade bytt försäkringsbolag den senaste tolvmånadsperioden. Att så få djurägare byter försäkringsbolag försämrar också möjlig- heten för konsumenterna att ha en reell köparmakt. Principen om visandedag för skada eller sjukdom kan även innebära att färre vågar byta bolag, då en skada som uppstod innan försäkrings- avtalet ingicks, inte ersätts.  Försäkringsskyddet i djurförsäkringar upplevs ofta som begränsat  Försäkringsskyddet framstår ofta som bristfälligt vid skade- eller sjukdomsbehandling. De många undantagen i försäkringsvillkoren  91  92  för när ersättning för veterinärvård inte utgår och kombinationen fast/rörlig självrisk reducerar ersättningen. För färre än hälften av respondenterna i vår konsumentundersökning, som hade besökt veterinär de senaste tolv månaderna, täcktes kostnaden för besöket av försäkring när självrisken var betald. Vår konsumentundersök- ning kan ses som en möjlig indikation, men är inte en statistisk undersökning då det inte har skett ett slumpmässigt urval, utan varit frivilligt för den som vill delta.  Under arbetet med denna rapport har det framkommit att just hur den rörliga självrisken tillämpas av försäkringsbolagen i enlighet med försäkringsvillkoren inte alls är tydligt för många konsumen- ter. Att den rörliga självrisken alltid måste betalas under en själv- riskperiod är något som ofta kommer som en överraskning.  Konsumenttjänstlagen bör utvidgas och gälla även för behandling av levande djur  Konsumenttjänstlagen omfattar inte behandling av levande djur. Det går inte heller att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden.  Allmänna reklamationsnämnden prövar inte ett klagomål om det krävs veterinärmedicinsk sakkunskap. Ett sådant klagomål kan bara prövas av ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Men nämnden prövar inte några ekonomiska anspråk på skade- stånd för en felaktig behandling av legitimerad djurhälsopersonal utan utdömer endast disciplinpåföljder.  Konkurrensverket menar att konsumentskyddet på denna marknad behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och även gälla för behandling av levande djur. Förslag med denna innebörd har redan lagts fram i en departementspromemoria  (Ds 2008:55) och tillstyrktes då av bl.a. Konkurrensverket och Konsumentverket.  Konkurrensverket anser således att konsumenttjänstlagen bör utvidgas och även gälla behandling av levande djur.  Statistiken avseende djurförsäkringar och skadefrekvens kan förbättras  Djurförsäkringar är en kraftigt växande marknad men statistiken är bristfällig. Sedan 2016 redovisas inte husdjursförsäkringar separat hos Finansinspektionen och branschorganisationen Svensk försäk- ring som de gjorde tidigare, utan de ingår i posten med försäk- ringar för övrig egendom. Anledningen sägs vara ändrade redo- visningsregler. Det finns inte heller några uppgifter om antalet anmälda skador på djur, vilket det finns när det gäller exempelvis skador på bilar. Konkurrensverket anser att statistiken avseende djurförsäkringar och antalet anmälda skadetillfällen på djur bör kunna förbättras.  93  94  8 Konkurrensverkets förslag  Prisjämförelsetjänster på djurförsäkringar behöver bli bättre och alla ska vara med  Konsumenterna behöver kunna jämföra och byta djurförsäkringar för att själva djursjukvårdsmarknaden ska kunna fungera bättre. Det finns redan jämförelsetjänster för djurförsäkringar. Alla försäk- ringsbolag vill dock inte vara och är inte med. Det är heller inte bara premiens storlek som är viktig. Hur stor den rörliga- och fasta självrisken är och hur långa självriskperioderna är också viktiga faktorer. Hur de olika undantagen i ersättningarna skiljer sig mellan bolagen kan få stor påverkan vid ett försäkringsfall.  Konkurrensverket konstaterar att förbättrade jämförelsemöjligheter kan tillkomma på flera olika sätt och att det inom tandvården ansetts motiverat med statliga insatser. Eftersom djursjukvården i allt väsentligt är privat finansierad utgår Konkurrensverket från att branschen och/eller frivilliga organisationer har möjlighet till insat- ser som kan förbättra jämförelsemöjligheterna.  Om det blir lättare att jämföra försäkringar kommer konkurrensen att förbättras om det även går att byta försäkringsbolag. Den s.k. kontraheringsplikten är dock begränsad när det gäller djurförsäk- ringar vilket medför att man inte kan veta om man får en ny försäk- ring om man säger upp den gamla. Det kan inte uteslutas att en relativt begränsad kontraheringsplikt leder till att det blir svårare för djurägare att byta försäkringsbolag och inlåsningseffekter uppstår.  Möjligheterna att byta försäkringsbolag i kombination med goda jämförelsemöjligheter är av central betydelse för en bättre funge- rande konkurrens. Konkurrensverket anser att de regler som anses  innebära begränsad kontraheringsplikt för djurförsäkringar behöver ses över och övervägas i ett sammanhang med vad som gäller för personförsäkringar och för andra sakförsäkringar.  Konsumenttjänstlagen behöver utvidgas  Konsumenttjänstlagen omfattar inte behandling av levande djur. Det går heller inte att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden. Konkurrensverket menar att konsumentskyddet på denna marknad behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och gälla även för behandling av levande djur.  Vidta åtgärder för att förbättra tillgången på legitimerade djursjuk- skötare  Av utredningen framkommer slutligen att kravet på legitimerade djursjukskötare infördes utan tillräcklig konsekvensutredning och att åtgärder behöver vidtas för att inte bristen på legitimerade djursjukskötare ska hindra branschens utveckling, till nackdel även för konsumenterna. Jordbruksverket har lagt fram förslag till sådana åtgärder i form av ett tillfälligt undantag från de nya reglerna, ett undantag som gäller under vissa förutsättningar.

Konkurrensverkets slutsatser och förslag  (Länk till hela rapporten ovan )

7 Slutsatser

Djursjukvårdsbranschen har ökat sin omsättning med 38 procent på bara de tre senaste åren. Av våra undersökningar framkommer en samstämmig bild att kostnaderna skenar inom djursjukvården. Aktörerna på marknaden är dock inte ense om vad som orsakat kostnadsökningarna. Det förefaller som att det råder en obalans i dag mellan djursjukvården och försäkringsbolagen och en brist- fällig dialog mellan dem. Försäkringsbolagen tycks absorbera alla ökade kostnader för djursjukvård och hanterar kostnadskontrollen genom att helt undanta stora delar av djursjukvården istället för att det grundläggande problemet med kostnadsutvecklingen angrips. En uppenbar risk är att efter hand allt mera kommer att undantas.

Det bör ligga i försäkringsbolagens intresse att i högre grad försöka påverka kostnadsutvecklingen inom djursjukvården. Försäkrings- bolag har även själva uttryckt oro för de kraftiga kostnads- ökningarna inom djursjukvården. De som i slutändan blir förlorare är djurägarna som drabbas av allt högre veterinärkostnader och högre försäkringspremier. Konkurrensverkets slutsatser och förslag i denna rapport syftar till att förbättra konkurrensen på båda mark- naderna och leder till nytta för konsumenterna.

En stor del av kostnadsökningen är konsumentstyrd

Betalningsviljan för djursjukvård hos konsumenter har ökat och antalet husdjur har ökat med 20 procent på bara några få år. Det gör att även efterfrågan på djursjukvård ökar, då djurägarna allt oftare besöker veterinär. Kostnaden för besöket påverkas bland annat av vilken tid på dygnet besöket görs och vilken typ av vårdinrättning som besöks. Generellt är det dyrare att uppsöka ett djursjukhus som är öppet dygnet runt än en mindre klinik som bara är öppen dagtid och som bara utför primärvård. Eftersom prissättningen är helt fri

inom djursjukvården så är det också naturligt att priserna kan variera mellan olika kliniker och djursjukhus. Konsumenterna bör därför bli bättre på att jämföra priser mellan olika veterinärer och även söka vård på rätt nivå. I vårt arbete med denna rapport har det även framkommit att många nyblivna djurägare ofta är ängsliga och vågar inte vänta med att uppsöka veterinär när djuret mår dåligt. Att exempelvis besöka en veterinär på nätet kan vara ett fullt godtagbart alternativ för att få en första bedömning. Nästan alla försäkringsbolag har även samarbete med veterinär på nätet. Bolagen betalar ofta för veterinärbesöket på nätet om det funnits en befarad sjukdom eller skada på djuret.

Införandet av legitimationskrav för djursjukskötare har lett till en brist och konsekvensbedömningen inför införandet av legitimationskravet skulle ha varit noggrannare

Den nationella bristen på legitimerade djursjukskötare på djursjuk- husen är ett stort problem för branschen som leder till löneglidning och hård konkurrens om den efterfrågade kompetensen. Det utbil- das för få djursjukskötare och branschen anser att legitimations- kravet infördes alltför snabb. Antalet utbildningsplatser har där- emot inte byggts ut i en tillräckligt snabb takt. Sverige är dessutom det enda land som har infört legitimationskravet inom EU. Att Jord- bruksverket efter samråd med branschen nu vill införa ett sexårigt undantag i behandlingsförbudet, dvs. att djurvårdare med erfaren- het kan utföra motsvarande arbetsuppgifter som endast en legiti- merad djursjukskötare får utföra, indikerar att införandet av legiti- mationskravet haft starka kontraproduktiva effekter. Det kan därför anses att konsekvenserna för branschen skulle ha utretts djupare inför införandet.

87

88

Konsolideringen av djursjukvårdsbranschen sammanfaller med betydande kostnadsökningar

Två stora riskkapitalbolag har förvärvat många fristående veteri- närkliniker och djursjukhus de senaste åren. Riskkapitalbolagens marknadsandel är stor, dock inte så stor som ofta framhålls i media. Enligt vår undersökning härrör fortfarande mer än häften

(52 procent) av nettoomsättningen i djursjukvårdsbranschen från privata fristående djursjukvårdsföretag. Att riskkapitalbolagens inträde på marknaden sammanfallit tidsmässigt med betydande kostnadsökningar råder det knappast något tvivel om längre, något som ofta framförts av både djurägare och de flesta av försäkrings- bolagen. Samtidigt har tillgängligheten till djursjukvården blivit bättre, vilket också leder till ökade kostnader. Det finns även de som hävdar att riskkapitalisternas inträde medfört att djursjuk- vården blivit mer professionell i sin prissättning och att det medfört kostnadsökningar. Djursjukvården har blivit alltmer avancerad liksom på humansidan, där den medicintekniska utvecklingen gör att stora investeringar i ny teknik på sjukhusen är nödvändiga. Svåra sjukdomar som exempelvis cancer på hundar och katter kan i dag behandlas något som tidigare var ovanligt, och de här behand- lingarna är mycket dyra.

Distriktsveterinärernas verksamhet kan påverka privata aktörer

Konkurrensverket noterar de synpunkter på Distriktsveterinärernas verksamhet som framförts av såväl enskilda privata aktörer som av Svenskt Näringsliv under utredningens gång. För att starta en till- synsutredning rörande konkurrensbegränsande offentlig säljverk- samhet behöver Konkurrensverket indikationer på tydliga kon- kurrensproblem, till exempel att en eller flera privata aktörer kan visa på skador eller att de riskerar att skadas. Exempel på skador kan vara att privata företag hämmas i sin utveckling och tillväxt, när de tvingas lägga ner hela eller delar av sin verksamhet eller när nya privata företag får svårt att etablera sig eller växa.

Hittills har inga av de tips och klagomål som kommit in till Konkurrensverket rörande Distriktsveterinärerna varit tillräckligt tydliga för att ligga till grund för en tillsynsutredning. Vi vill dock uppmana alla privata aktörer som upplever problem att kontakta oss för ett samtal. Det går bra att vara anonym.

Vi vill dock betona att det finns andra vägar än lagtillämpning som vi kan välja i vår tillsyn, exempelvis att påtala problemet i en skrivelse till regeringen eller i en rapport som publiceras externt. En sådan produkt skulle dock förutsätta en analys inriktad speciellt på Distriktsveterinärernas verksamhet i valda delar av landet. Detta har inte varit fokus för denna rapport, men är något som vi kommer att överväga mot bakgrund av den information som marknads- aktörer har framfört under utredningens gång.

Det finns behov av bättre transparens för priser på djursjukvård och djurförsäkringar

Konkurrensverket anser att behovet av att kunna jämföra priser mellan olika kliniker och djursjukhus är mycket stort. Det är svårt för djurägarna att få en prisuppgift för sjukdomsbehandling eller kirurgiska ingrepp eller att jämföra priserna mellan olika kliniker. De priser som öppet redovisas hos en del djurkliniker och djursjuk- hus är mera av förebyggande karaktär och täcks inte av försäk- ringen. Prissättningen är dessutom otydlig och inte särskilt transparent gentemot vare sig djurägare eller försäkringsbolag.

Konkurrensverket menar att med den höga försäkringsgraden bland djurägare bör försäkringsbolagen försöka påverka kostnads- utvecklingen i djursjukvården i högre grad än vad som nu görs. Som framgår av att allt flera åtgärder undantas så undergräver utvecklingen möjligheterna att över huvud taget erbjuda försäk- ringar.

89

90

Det finns prisjämförelsetjänster men det är oklart i vilken omfatt- ning de används av djurägare när det gäller djurförsäkringar. Alla försäkringsbolag vill inte och finns därför inte på jämförelsetjänster.

Vår undersökning visar att bland de djurägare som har djurförsäk- ring finns en låg priskänslighet om behandlingskostnaderna täcks av försäkringen. Det finns dock flera undantag i försäkringsvill- koren som gör att för vissa sjukdomsbehandlingar utgår ingen ersättning. Som djurägare kan det därför vara svårt att på förhand värdera hur pass bra försäkringsskyddet är vid ett försäkringsfall. Konkurrensverket menar att inte bara premien för försäkringen bör kunna jämföras utan även storleken på fast/rörlig självrisk, hur lång självriskperioden är, hur högt takbeloppet är i veterinärvårdsdelen och hur undantagen i ersättningsvillkoren skiljer sig mellan bolagen.

Kontraheringsplikten på djurförsäkringar anses vara begränsad, vilket kan göra det svårare att byta försäkringsbolag

Kontraheringsplikten anses begränsad när det gäller djurförsäk- ringar. Det kan inte uteslutas att en relativt begränsad kontrahe- ringsplikt leder till att det blir svårare för djurägare att byta försäkringsbolag och att det därmed uppstår inlåsningseffekter. Inlåsningseffekter hindrar rörlighet och kan göra det svårare för nya aktörer att träda in på en marknad. När den nu gällande försäkringsavtalslagen togs fram framfördes från försäkrings- branschen att det ställer till svårigheter om kontraheringsplikt även ska gälla för djurförsäkringar. Av förarbetena till lagen framgår att regeringen hade förståelse för synpunkterna angående kontra- heringsplikten, då riskerna inom djurförsäkringens område får anses vara av en speciell art.

Försäkringsavtalslagen har varit i kraft sedan 2006 och mycket har hänt sedan dess. Vid den tidpunkten var det få bolag som erbjöd

djurförsäkringar och betydligt färre konsumenter hade husdjur och djurförsäkring än i dag. På marknaden finns nu betydligt fler bolag som erbjuder djurförsäkringar och premieintäkterna för bolagen från djurförsäkringar har mer än fördubblats under en tioårsperiod. Från att ha varit en nischprodukt som få bolag erbjöd så erbjuder numera alla större försäkringsbolag i Sverige djurförsäkringar. När nuvarande reglering tillkom likställdes i praktiken behovet av djurförsäkringar med behovet av försäkringar för dyra konsum- tionsvaror som smycken och dyra konstverk.

Konkurrensverket menar att djurförsäkringar åtminstone numera är ganska vanliga försäkringar som många konsumenter har och att därför den relativt begränsade kontraheringsplikten kan ifråga- sättas, inte minst eftersom den medför en risk för konsumenter när de byter försäkring.

Trögrörlighet kan bero på risk att inte få teckna ny försäkring och att tidigare skador inte ersätts

Konkurrensverkets konsumentundersökning indikerar att det är få som byter försäkringsbolag. Mer än 80 procent av respondenterna i undersökningen upplever att premierna för djurförsäkring har blivit högre eller mycket högre sedan försäkringen tecknades. Djur- ägarna verkar överlag trögrörliga. Bara sju procent av responden- terna hade bytt försäkringsbolag den senaste tolvmånadsperioden. Att så få djurägare byter försäkringsbolag försämrar också möjlig- heten för konsumenterna att ha en reell köparmakt. Principen om visandedag för skada eller sjukdom kan även innebära att färre vågar byta bolag, då en skada som uppstod innan försäkrings- avtalet ingicks, inte ersätts.

Försäkringsskyddet i djurförsäkringar upplevs ofta som begränsat

Försäkringsskyddet framstår ofta som bristfälligt vid skade- eller sjukdomsbehandling. De många undantagen i försäkringsvillkoren

91

92

för när ersättning för veterinärvård inte utgår och kombinationen fast/rörlig självrisk reducerar ersättningen. För färre än hälften av respondenterna i vår konsumentundersökning, som hade besökt veterinär de senaste tolv månaderna, täcktes kostnaden för besöket av försäkring när självrisken var betald. Vår konsumentundersök- ning kan ses som en möjlig indikation, men är inte en statistisk undersökning då det inte har skett ett slumpmässigt urval, utan varit frivilligt för den som vill delta.

Under arbetet med denna rapport har det framkommit att just hur den rörliga självrisken tillämpas av försäkringsbolagen i enlighet med försäkringsvillkoren inte alls är tydligt för många konsumen- ter. Att den rörliga självrisken alltid måste betalas under en själv- riskperiod är något som ofta kommer som en överraskning.

Konsumenttjänstlagen bör utvidgas och gälla även för behandling av levande djur

Konsumenttjänstlagen omfattar inte behandling av levande djur. Det går inte heller att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden.

Allmänna reklamationsnämnden prövar inte ett klagomål om det krävs veterinärmedicinsk sakkunskap. Ett sådant klagomål kan bara prövas av ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Men nämnden prövar inte några ekonomiska anspråk på skade- stånd för en felaktig behandling av legitimerad djurhälsopersonal utan utdömer endast disciplinpåföljder.

Konkurrensverket menar att konsumentskyddet på denna marknad behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och även gälla för behandling av levande djur. Förslag med denna innebörd har redan lagts fram i en departementspromemoria

(Ds 2008:55) och tillstyrktes då av bl.a. Konkurrensverket och Konsumentverket.

Konkurrensverket anser således att konsumenttjänstlagen bör utvidgas och även gälla behandling av levande djur.

Statistiken avseende djurförsäkringar och skadefrekvens kan förbättras

Djurförsäkringar är en kraftigt växande marknad men statistiken är bristfällig. Sedan 2016 redovisas inte husdjursförsäkringar separat hos Finansinspektionen och branschorganisationen Svensk försäk- ring som de gjorde tidigare, utan de ingår i posten med försäk- ringar för övrig egendom. Anledningen sägs vara ändrade redo- visningsregler. Det finns inte heller några uppgifter om antalet anmälda skador på djur, vilket det finns när det gäller exempelvis skador på bilar. Konkurrensverket anser att statistiken avseende djurförsäkringar och antalet anmälda skadetillfällen på djur bör kunna förbättras.

93

94

8 Konkurrensverkets förslag

Prisjämförelsetjänster på djurförsäkringar behöver bli bättre och alla ska vara med

Konsumenterna behöver kunna jämföra och byta djurförsäkringar för att själva djursjukvårdsmarknaden ska kunna fungera bättre. Det finns redan jämförelsetjänster för djurförsäkringar. Alla försäk- ringsbolag vill dock inte vara och är inte med. Det är heller inte bara premiens storlek som är viktig. Hur stor den rörliga- och fasta självrisken är och hur långa självriskperioderna är också viktiga faktorer. Hur de olika undantagen i ersättningarna skiljer sig mellan bolagen kan få stor påverkan vid ett försäkringsfall.

Konkurrensverket konstaterar att förbättrade jämförelsemöjligheter kan tillkomma på flera olika sätt och att det inom tandvården ansetts motiverat med statliga insatser. Eftersom djursjukvården i allt väsentligt är privat finansierad utgår Konkurrensverket från att branschen och/eller frivilliga organisationer har möjlighet till insat- ser som kan förbättra jämförelsemöjligheterna.

Om det blir lättare att jämföra försäkringar kommer konkurrensen att förbättras om det även går att byta försäkringsbolag. Den s.k. kontraheringsplikten är dock begränsad när det gäller djurförsäk- ringar vilket medför att man inte kan veta om man får en ny försäk- ring om man säger upp den gamla. Det kan inte uteslutas att en relativt begränsad kontraheringsplikt leder till att det blir svårare för djurägare att byta försäkringsbolag och inlåsningseffekter uppstår.

Möjligheterna att byta försäkringsbolag i kombination med goda jämförelsemöjligheter är av central betydelse för en bättre funge- rande konkurrens. Konkurrensverket anser att de regler som anses

innebära begränsad kontraheringsplikt för djurförsäkringar behöver ses över och övervägas i ett sammanhang med vad som gäller för personförsäkringar och för andra sakförsäkringar.

Konsumenttjänstlagen behöver utvidgas

Konsumenttjänstlagen omfattar inte behandling av levande djur. Det går heller inte att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden. Konkurrensverket menar att konsumentskyddet på denna marknad behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och gälla även för behandling av levande djur.

Vidta åtgärder för att förbättra tillgången på legitimerade djursjuk- skötare

Av utredningen framkommer slutligen att kravet på legitimerade djursjukskötare infördes utan tillräcklig konsekvensutredning och att åtgärder behöver vidtas för att inte bristen på legitimerade djursjukskötare ska hindra branschens utveckling, till nackdel även för konsumenterna. Jordbruksverket har lagt fram förslag till sådana åtgärder i form av ett tillfälligt undantag från de nya reglerna, ett undantag som gäller under vissa förutsättningar.